Jag sjunger som jag tycker

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jag sjunger som jag tycker
av Carl David af Wirsén
"Dikten ingår i sviten Visor, romanser och ballader

Jag sjunger som jag tycker.

Om gunst och bifall ej jag spör,

Jag sjunger som jag tycker,
Och allraminst jag lydigt hör

På sista modets nycker.
Blott sången drar sitt andedrag

Ur varmt och troget hjärtelag,

Jag frasen eller ståten
Ger utan krus på båten.

Om gunst och bifall ej jag spör,
En inre röst jag följer,
Ej marknadstorget fröjd mig gör,
Jag mig i skuggan döljer;
Det är så ljuft i ensligt bult,
Där blifver bröstet öfverfullt,
Och där den värld jag glömmer,
Som tadlar och berömmer.

Om gunst och bifall ej jag spör,
De fallit mig ur minne.
Dock gläds jag, om min visa rör
Ett enda älskligt sinne
Och af en barm jungfruligt from
Får återsvar och vänlig dom
Och speglas i ett öga,
Som aktar flärden föga.