Julen

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Julen
av Carl David af Wirsén
Dikten ingår i sviten Visor, romanser och ballader

Julen.


Jag sjunger om julen, om älskliga små,
Som vänta på tå,
Att dörrn skall slås opp till den julgran, som tindrar,
Jag sjunger om godhet, som sökande går
Till fattigmans vrår
Och vänligt med gåfvorna lidandet lindrar.

Jag sjunger om julklapp, förseglad med lack,
Om kvittrande »tack»,
Om ögon, som glimma, om kinder, som glöda,
Om ungmön, som drömt under virkning och söm
På kärlekens dröm,
Den första, bedårande, rosiga, röda.

Jag sjunger om hem i vår vintriga nord,
Där Mästarens ord
Än läsas den signade kvällen andäktigt,
Dit Betlehemsbarnet vid aftonens fest
Får komma som gäst
Och skydda mot stormarne nådigt och mäktigt.

Jag sjunger: o kom, denna heliga tid,
Förläna oss frid,
Byt hat i välsignelse, vrede i böner,
O, kom till vårt bröst, till vår härd, till vårt bo,
Gif själarna ro,
Guds son och den störste af människosöner!

Jag sjunger: låt aldrig bland isar och snö
Få täckas och dö
Det hopp, hvilket tändes med Betlehems stjärna!
Gif villade seglaren räddande hamn,
Tag barnen i famn,
Och Sverige det gamla bevara och värna!