Lutspelaren (Sehlstedt 1861)

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Höst och rusk
Samlade Sånger och Visor, Gammalt och Nytt. del 1
av Elias Sehlstedt

Lutspelaren
Bostället  →


[ 72 ]

Lutspelaren.


 När qvällen med skuggorna skymmer,
Och solen flyr bort på en gång
Med dagens bestyr och bekymmer,
Då stämmer jag lutan till sång.

 När hjertat till himlen och ljuset
Bak stjernornas silfvergardin
Vill drömma sig fjerran från gruset,
Jag sjunger en hymn af Wallin.

 Men vill det sig drömma en hydda,
Så lugn, paradisisk och ren,
Der kärlek mot stormen vill skydda,
Jag sjunger en sång af Franzén.

 När vemodet plötsligen spinner
Sitt moln omkring hoppet, som ler,
Jag sjunger, tills molnet försvinner,
En nordmannasång af Tegnér.

 Så gungar jag fram med min luta
På lifvets oroliga ström:
Må andra det verkliga njuta,
Jag gläds och är säll i min dröm!