Sång nr 452 i Hemlandssånger, 1891, under rubriken "Hoppet. Hemlängtan."
1.
När får jag skåda Jesus
O Gud, mig snart det gif,
Där jag ur lifwets källa
Får dricka ewigt lif!
När slipper jag att wandra,
Af synd och sorger böjd,
När får jag med min Jesus
Där dricka ewig fröjd?
2.
Här wandrar jag en stridsman;
Min höfding gått förut
Han anbefalt mig hafwa
Godt mod till resans slut.
Han trofast lofwat gifwa
En härlig krona der,
Och hwarje trogen stridsman
Han ewigt lif beskär.
3.
Af nåd det är mig gifwet
Att segra, fast jag dör,
Se'n ilar jag till Jesus,
Som mig så salig gör.
Farwäl till synd och sorger
Jag bjuder då till slut.
O, dyre wänner, wandren
I trohet resan ut!
4.
Och om er sorger möta,
Det sker på Herrens bud,
Men glömmen ej att bära
Dem fram i bön till Gud!
Er wapendrägt påtagen
Af kärlek, hopp och tro!
När striden wäl är slutad,
För Gud er hem till ro.
