Näringsfrihetsförordningen
|
| Avskrift ur Skellefteå nya tidning 24 och 31 augusti 1864. |
Kongl. Maj:ts förordning angående utwidgad näringsfrihet, gifwen Stockholms Slott den 18 Juni 1864.
Allmänna stadganden angående rättighet att idka handel eller annat näringsyrke.
§ 1. Swensk man eller qwinna är med de undantag och inskränkningar samt under de wilkor i öfrigt, som här nedan uptages, berättigad att i stad eller å landet idka handels- eller fabriksrörelse, handtwerk eller annan handtering; att tillika å utrikes ort utföra eller derifrån införa samt inrikes orter emellan fortskaffa waror, äfwensom att reda skepp för så wäl inrikes som utrikes fart.
§ 2. För rättigheten att idka grosshandel eller försälja waror i bod eller från annat upplagsställe, eller att, med biträde af annan än hustru och hemmawarande barn, till afsalu tillwerka fabriks- handtwerksarbeten, eller såsom yrke utöfwa annan handtering, fordras såsom wilkor att hafwa god frejd samt råda öfwer sig sjelf och sin egendom.
§ 3. Den som har kronouppbörd om händer, eller är allmän åklagare, eller såsom tjensteman eller betjent wid tullwerket anställd, eger icke idka handelsrörelse, så länge han i tjenst är.
§ 4. Gift qwinna som med mannen sammanlefwer, är oförhindrad att idka handel eller annat näringsyrke, såwida mannen sådant tillåter och ikläder sig answarighet för de förbindelser, hon i och för rörelsen kan komma att ingå; dock må handelsrörelse ej idkas af den, hwars man enligt § 3 ej eger sådan rörelse idka.
§ 5. Efter näringsidkares död må rörelsen för sterbhusdelegarnes räkning fortsättas under ett år.
§ 6. Omyndig kan jemwäl winna rättighet att idka handelsrörelse eller annat näringsyrke, så wida förmyndaren dertill samtycker och ikläder sig sådan answarighet för den omyndiges förbindelser, som i § 4 är omförmäld.
Under enahanda wilkor må, derest handlande eller annan näringsidkare warder ställd under förmyndarewård, rörelsen kunna fortsättas.
§ 7. Sådan fabrik, derwid för tillwerkningens åstadkommande fordras kemisk behandling, och der felaktigt förfarande kan medföra eldfara eller wåda för lif eller helsa, må icke drifwas af annan än den, som antingen sjelf eger tillförlitligen intygad skicklighet att sådan inrättning förestå, eller wisar sig hafwa dertill antagit annan person med sålunda witsordad insigt i yrket.
§ 8. Hwad genom § 1 är stadgat om rättighet att idka handel eller annat näringsfång eger icke tillämpning å: a) bokhandel eller boktryckeri; b) tillwerkning eller försäljning af bränwin samt handel med andra brända eller distillerade spirituösa drycker; c) källare-, winskänks-, schweitzeri-, wärdshus-, traktörs-, krog- eller annan dylik rörelse; d) tillwerkning eller försäljning af krut; e) handel med gifter eller andra wådliga ämnen; f) apotheksrörelse eller handel med apothekswaror; g) mjöl- eller sågqwarnars drifwande; h) utöfning af badareyrket; i) orgelbyggeri, och k) skorstensfejareyrkets utöfwande i stad, hwarom allt finnes särskildt stadgadt.
§ 9. Mom. 1. Den, som will i stad eller under stads lydande köping idka grosshandel eller försälja waror i bod eller från annat upplagsställe eller, med biträde af annan än hustru och hemmawarande barn, till afsalu tillwerka fabriks- och handtwerksarbeten, eller såsom yrke utöfwa annan handtering, skall skriftligen anmäla sig hos stadens magistrat eller, der sådan icke finnes, hos wederbörande stadsstyrelse, och derwid aflemna det eller de betyg, som på grund af stadgandena i §§ 2, 4, 6 och 7, i hwart särskildt fall erfordras.
Öfwer dem, som sålunda sig anmäla, föres särskild förteckning. Ingifna betyg skola ock särskildt förwaras.
Mom. 2. Will någon å landet eller i köping, som af wiss stad icke är beroende, utöfwa näringsyrke i det omfång, nästföregående mom. afser, göres, med uppgift om den socken der näringen skall utöfwas, anmälan hos Wår Befallningshafwande i länet eller kronofogden i orten eller den person, Wår Befallningshafwande, der omständigheterna så föranleda, för wisst mindre område förordnar att sådan anmälan emottaga; och iakttages derwid hwad i nämnda mom. för öfrigt föreskrifwes.
Mom. 3. Den, som will, sjelf eller genom annan, utom den ort, der han är bosatt, kringföra waror till salu annorledes än å marknad, skall för rättigheten att idka sådan handel wara skyldig att, efter de i mom. 1. och 2. bestämda grunder, anmäla sig hos wederbörande i mantalsskrifningsorten och derjemte uppgifwa den eller de personer, han will till biträde i rörelsen begagna, samt aflemna betyg att sådan person är wälfrejdad och myndig.
Mom. 4. Kronofogde eller enligt mom. 2. särskildt förordnad person skall, inom medlet af warje månad, till wederbörande länsstyrelse insända ej mindre uppgift på den eller dem, som, på nu föreskrifwet sätt, under nästföregående månaden anmält sig till idkandet af något näringsyrke, än ock de betyg, som för sådan ändamål aflemnats.
§ 10. Den, som will drifwa masugn eller hytta, stångjernsbruk, manufakturwerk eller annan inrättning, hwilken afser tillgodogörande eller förädling af mineralrikets alster och ej är att anse såsom handtwerk, skall, med bifogande af de i § 9. mom. 1. omförmälda betyg, anmäla sig hos Bergsöfwerstyrelsen, hwilken derwid förfar på enahanda sätt, som för länsstyrelse är föreskrifwet; kommande i öfrigt att för utöfning af sådan rörelse gälla jemwäl hwad särskildt stadgat är.
§ 11. Landtmän äro oförhindrade att, utan anmälan, med biträde af hustru, hemmawarande barn och lagstadda tjenstehjon, till afsalu förfärdiga de fabriks- och handtwerksarbeten, hwilka, såsom föremål för husflit, af dem åstadkommas.
§ 12. Sådane för statens eller kommunens räkning stiftade inrättningar, hwilka afse fattig- eller fängelsewård, äfwensom underwisnings- och wårdanstalter af alla slag ega likaledes att utan iakttagande af hwad här ofwan föreskrifwet är, till afsalu tillwerka fabriks- och handtwerksarbeten.
Om förening af näringsidkare.
§ 13. Idkare af samma yrke eller olika yrken må bestämma, om de skola bilda och utgöra förening för angelägenheter, som röra det yrke eller de yrken, hwilka af sådan förenings medlemmar utöfwes.
§ 14. Förening af omförmälda beskaffenhet, som för förwaltningen af sin egendom eller för sin werksamhet i öfrigt will upprätta reglemente och derå erhålla offentlig myndighets fastställelse, eger att derom anmäla sig, i Stockholm hos Öfwerståthållareembetet och i annan ort hos Wår Befallningshafware.
Om handelsbetjente och arbetare i fabrik, handtwerk eller annan handtering.
§ 15. Mom. 1. Will handlande till biträde i sin rörelse antaga handelsbetjent, eller will idkare af fabrik, handtwerk eller annan handtering antaga arbetare skall derom i närwaro af tillkallade wittnen, upprättas öfwerenskommelse, noga bestämmande wilkoren och deribland tjenstetiden, som ej må öfwerstiga tre år. Sådan öfwerenskommelse träffas för omyndig med målsman och må icke lyda på längre tid, än till dess den omyndige inträder i myndighetsåldern
Mom. 2. Näringsidkare, som i tjenst eller arbete upptager fattigt barn, hwilket icke har målsman, eger öfwer sådant barn föräldrarätt till dess det uppnått myndig ålder.
Mom. 3. Öfwer biträde eller arbetare eger näringsidkare lagligt husbondewälde, såwidt ej annorlunda genom träffad öfwerenskommelse är bestämdt; dock att sådant biträde eller sådan arbetare icke utan uttryckligt medgifwande må anwändas till annat göromål eller ärende, än som tillhör yrket.
Mom. 4. Ej må någon antagas till biträde i handel eller till arbetare i fabrik, handtwerk eller annan handtering förrän efter fyllda tolf år.
§ 16. Wid inrättningar för tillwerkning af fabriks- och handtwerksarbeten må icke till arbete nattetid, mellan klockan nio aftonen och klockan fem på morgonen, anwändas arbetare under aderton års ålder.
§ 17. Mom. 1. Näringsidkare åligger att faderligt waka deröfwer att tjenstebiträde eller arbetare, särdeles den, som, ännu minderårig är i idkarens hus och bröd, hålles till gudsfruktan, ordentelighet och goda seder, samt att den, som ej förwärfwat det kunskapsmått, hwilket folkskole-stadgan föreskrifwer såsom det minsta, erhåller underwisning å de dagar och timmar, som idkaren bestämmer, äfwensom att handelsbetjänt eller arbetare må flitigt besöka söndagsskola, der sådan finnes, eller annan för näringarne afsedd läroanstalt.
Mom. 2. Näringsidkare skall jemwäl wid sina biträdens eller arbetares behandling och sysselsättning fästa behörigt afseende å deras helsa och arbetsförmåga.
Mom. 3. Handelsbetjente eller arbetare i fabrik, handtwerk eller annan handtering äro pligtige att wisa de näringsidkare, hos hwilka de blifwit antagne, tillbörlig aktning, samt efterkomma deras befallningar i afseende å de göromål, som till yrkets utöfning höra, äfwensom i öfrigt med flit och omsorg fullgöra sina åligganden och icke genom försummelse eller oordentlighet förfara deras egendom. legostadgan i tillämpliga delar innehåller.
Om answar för öfwerträdelse af wissa i denna förordning gifna föreskrifter.
§ 18. Den, som utan förgången anmälan der sådan erfordras, och iakttagande derwid af hwad här ofwan stadgadt är, idkar försäljning eller tillwerkning af waror, eller eljest öfwerskrider den näringsrättighet, denna förordning i särskildta fall bestämmer, eller i öfrigt felar mot de i dessa afseenden gifna föreskrifter, är förfallen till böter från och med fem till och med twåhundra Riksdaler riksmynt.
§ 19. Handlande eller annan näringsidkare som, emot stadgandet i § 15 mom. 4, i tjenst eller arbete antagit barn under tolf års ålder pliktar från och med fem till och med femtio Riksdaler.
§ 20. Fabriks- eller handtwerksidkare, som öfwerträder det i § 16 stadgade förbud mot minderåriga personers anwändande nattetid till arbete, skall böta från och med fem till och med femtio Riksdaler för hwarje person, som blifwit till sådant arbete anwänd.
§ 21. Underlåter handlande eller annan näringsidkare att iakttaga de, uti § 17 mom. 1 och 2, med afseende på wården af handelsbetjents eller arbetares sedlighet, underwisning och helsa gifna föreskrifter, är förfallen till böter från och med tio till och med twåhundra Riksdaler.
§ 22. Handelsbetjent eller arbetare som felar mot hwad i § 17 mom. 3 finnes stadgadt, skall böta från och med fem till och med tjugo Riksdaler, der ej å förfarandet enligt allmän lag högre answar följa skulle.
§ 23. Nu stadgade böter tillfalla Kronan och förwandlas, der tillgång saknas, efter de grunder, som i strafflagen af den 16 Februari innewarande år bestämda äro.
Om rättegången
§ 24. Frågor om öfwerträdelse af de i denna förordning gifna föreskrifter tillhöra domstols pröfning.
I stad, det poliskammar finnes, kommer denna fortfarande att handlägga sådane frågor af nyssnämnda beskaffenhet, hwilka efter särskilda föreskrifter nu tillhöra denna myndighet; och må talan emot poliskammares beslut i omförmälda mål föras i den ordning, som för fullföljd af sådana mål är stadgad.
Om den rätt till idkande af handel eller annat näringsyrke, som kan förwärfwas af unländing.
§ 25. Utländing är medgifwet att reda i skepp för såwäl inrikes som utrikes fart; dock må icke i någon händelse utländings andel sträckas utöfwer en tredjedel af fartygets drägtighet.
Ej må utländing antagas till hufwudredare för fartyg.
§ 26. På särskild pröfning i hwarje fall skall bero om utländsk man eller qwinna, som erhållit Wårt nådiga tillstånd att i riket wistas, må här idka handels- eller fabriksrörelse, handtwerk eller annan handtering.
Ansökning derom inlemnas i Stockholm hos Öfwerståthållareemebetet och i andra orter hos Wår Befallningshafwande, med bifogande af
a) betyg att den sökande är myndig och eger god frejd, samt
b) wederhäftig borgen eller annan säkerhet för utskylder till staten och kommunen under tre år.
§ 27. Är fråga om tillstånd till idkande af handel, fabriks- eller handtwerksrörelse i stad, meddelar Öfwerståthållareembetet eller Wår Befallningshafwande beslut, sedan ytterligare upplysningar om den sökande, der sådana finnas nödiga infordrade.
Skulle, oansedt sökanden ingifwit föreskrifne handlingar, anledning eljest förekomma mot bifall till ansökningen, bör ärendet underställas Wårt nådiga afgörande.
Sökes tillstånd till utöfwande af näringsyrke i köping eller på landet, skall Wår Befallningshafwande öfwer ansökningen inhemta wederbörandes underdåniga förklaring och handlingarne derefter, åtföljde af eget utlåtande, insända till Wårt Civildepartement, för att Wår omedelbara pröfning underställas.
§ 28. Tillstånd till drifwande af masugn eller hytta, stångjernsbruk, manufakturwerk eller annan inrättning, som afser tillgodogörande eller förädling af mineralrikets alster och ej är att anse som handtwerk, sökes, med bifogande af de i § 26 litt a) föreskrifna betyg, hos bergsöfwerstyrelsen, som derwid förfar enligt de grunder och i den ordning, som i nämnde § samt första och andra mom. af § 27 äro bestämda.
§ 29. Utländing, som undfått tillstånd att i riket drifwa handel eller idka annat yrke, är äfwen berättigad att föra waror emellan inrikes orter som till eller från utrikes ort.
§ 30. I tillämpliga delar gälla för öfrigt de stadganden och föreskrifter, som i denna förordning äro i allmänhet meddelade i afseende å näringsyrkes utöfning och hwad dermed har gemenskap.
§ 31. Om och i hwad mån norsk man eller qwinna må tillerkännas widsträcktare rätt, än nu om utländing sagdt är, warder särskildt stadgadt.