O Jesus, du som själv har tagit

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
O Jesu, du som själv har tagit
av Svante Alin
Diktad år 1911 och medtagen i 1937 års psalmbok som nr 229 under rubriken konfirmation.


1.
O Jesu, du som själv har tagit
En gång oss alla i din famn,
I dopets helga bad oss tvagit,
I himlen skrivit våra namn,
Du våra tankar ser och känner,
Du skådar hjärtats dolda grund
Och vet, om vi som dina vänner
Dig höra till i denna stund.

2.
Din kärlek oss ej övergiver,
Om vi ock övergivit dig.
Förlorat får, som borta bliver,
Du söker på dess villostig.
För den sin syndfullhet begråter
Din famn ånyo öppen står,
an blir till barn upptagen åter
Och arvedel i himlen får.

3.
Så lär oss nu med blygd och smärta
Vår barndoms synder kännas vid.
Giv oss ett ödmjukt, troget hjärta
Och skänk oss nåd och giv oss frid.
När till ditt altarbord vi träda
I denna helga högtidsstund,
Du värdes oss med kraft bekläda
Att trogna bli din nåds förbund.

4.
Det livets ord, som vi fått lära
Ifrån vår första barndomstid,
O giv att frukt det måtte bära
Hos oss i livets kamp och strid.
Låt icke otrons köld föröda
Den säd du sådde i vår själ.
Låt oss för världens lustar snöda
Ej sälja bort ett evigt väl.

5.
I provets stund vi äro svaga,
Var du vårt skydd mot synd och flärd.
På dina vägar oss ledsaga
Uti en ond och farlig värld.
O gode Herde, var oss nära,
För ulvar vakta själv din hjord.
Oss värdes styrka, stödja, bära
Och leda oss med livets ord.