Om förekomsten af Torellella lævigata (Linrs.) i Olenellus-skiffern vid Tomten i Ringsaker's socken i Norge (Palæontologiska notiser)
| ← Palæontologiska notiser |
|
Om ektosifo hos Endoceras Burchardii Dew. → |
1. Om förekomsten af Torellella lævigata (Linrs.) i Olenellus-skiffern vid Tomten i Ringsaker’s socken i Norge.
Vid ett förnyadt genomseende för någon tid sedan af mina åren 1877 och 1879 vid Tomten i Ringsakers socken, eller den lokal hvarest förekomsten af en Olenellus i Skandinavien för första gången påvisades och beskrefs af Linnarsson[1], gjorda samlingar, fann jag ett fragment af Torellella lævigata (Linrs.) i den gröna lerskiffern med Olenellus (Holmia) Kjerulfi (Linrs.). Då det var starkt plattryckt och synligt till en längd af endast några få millimeter, hade det förut undgått min uppmärksamhet, och hade sannolikt äfven nu förbisetts, om icke mina ögon genom sysslandet med slägtet Torellella[2] blifvit skärpta för hithörande former.
Exemplarets längd efter fullständig utpreparering är 13 mm med bredden vid distaländan 2 mm, och vid den afbrutna proximaländan 1 mm. Genom sammanpressning är det nästan papperstunnt och sjelfva skalet återstår endast såsom en ytterst tunn, mörkare gråaktig hinna af större glans än sjelfva skiffern. Oaktadt det föga gynsamma bevaringstillståndet är öfverensstämmelsen med Torellella lævigata från Mickwitzia-sandstenen vid Lugnås så fullständig, att någon tvekan om exemplarets hänförande till den typiska formen af denna ej kan finnas. Till formen öfverensstämmer det nära med det af mig, tafl. 1, fig. 1, från Lugnås afbildade. Likasom detta är det svagt och oregelbundet böjdt samt med den distala delen nästan jämnbred, i det den starkare afsmalningen eger rum först i närheten af proximaländan. Vid lämplig belysning framträda, oaktadt pressningen, äfven de svaga tillväxtrynkorna.
Fyndet af Torellella lævigata tillsammans med Holmia-faunan vid Tomten är vigtigt, då hittills ingen enda art varit känd såsom gemensam för denna och Mickwitzia-faunan vid Lugnås, medan denna senare åter eger ej mindre än trenne arter, nemligen Mickwitzia monilifera (Linrs.), Volborthella tenuis Schm. och Medusites Lindströmi (Linrs.), gemensamma med Mickwitzia-faunan i Estland, hvilken sistnämnda sannolikt äfven är karakteriserad af förekomsten af en Holmia samt således likasom faunan vid Tomten en Holmia-fauna. Någon giltig grund att subgeneriskt skilja den i Estland tillsammans med nyss uppräknade arter förekommande Olenellus Mickwitzi Schm. från O. (Holmia) Kjerulfi samt att hänföra densamma till Mesonacis[3] syner mig enligt det hittills beskrifna materialet ej förefinnas. I en senare uppsats öfver Olenellus Mickwitzi[4] har Schmidt också visat, att beträffande flera delar, af hvilka han erhållit bättre exemplar, överensstämmelsen med Olenellus (Holmia) Kjerulfi är större än han först antog.[5]
De vigtigaste af de af Schmidt framhållna karaktererna skulle vara förekomsten af den långa, med taggen hos Mesonacis vermontana Hall öfverensstämmande rhachistaggen på en af de bakre thoraxlederna hos Olenellus Mickwitzi samt de derbakom liggande thoraxledernas från de främre afvikande form. Häremot kan framhållas, att förekomsten af en dylik utdragen rhachistagg här liksom annars väl måste anses vara af ornamental betydelse, samt derföre föga egnad till ett generiskt kännemärke. Så t. ex. är en art af Remopleurides, nemligen R. dorsospinifer Portl., på 8:de thoraxleden försedd med en liknande, lång tagg, hvars längd uppgår till halfva kroppslängden, medan de öfriga arterna sakna en sådan. Dessutom är såväl hos O. (H.) Kjerulfi som hos O. Mickwitzi rhachis på de flesta thoraxlederna försedd med tagg, hvarföre den ofvannämnda taggen hos O. Mickwitzi endast är starkare utvecklad än de öfriga. Hos Mesonacis vermontana åter sakna de öfriga thoraxlederna hvarje antydan till tagg.
Beträffande de bakersta thoraxledernas form, hvilken enligt Schmidt hos O. Mickwitzi skulle afvika från den hos O. (H.) Kjerulfi, så kan jag ej finna någon sådan åtskilnad, om man bortser från att antalet af de tagg på rhachis saknande segmenten hos O. Mickwitzi är större. Hos O. (H.) Kjerulfi äro nemligen dessa endast tvenne, men öfverensstämmelsen i byggnad mellan dessa senare och de bakre hos O. Mickwitzi synes mig vara fullständig, såsom framgår vid en jemförelse mellan mina figurer af O. (H.) Kjerulfi (»Om Olenellus Kjerulfi», Geol. Fören. Förh., Bd. 9, tafl. 14, fig. 1—2; tafl. 15, tig. 15—16) och Schmidt's af O. Mickwitzi (»Untercambr. Fauna in Estland», tafl. 1, fig. 1 samt 18—20).
Hvad slutligen pygidiet angår, så har Schmidt sjelf visat, att det ej är cirkelrundt såsom han först ansåg, utan i likhet med det hos O. (H.) Kjerulfi har bakkanten något urbugtad. Enligt Schmidt’s sista beskrifning och figurer (»Weitere Beitr. zur Kenntn. d. Olen. Mickw.», sid. 3, fig. 8—10 samt sid. 5) synes det hafva fullkomligt samma byggnad som pygidiet hos O. (H.) Kjerulfi. Jemför mina ofvan anförda figurer med fig. 8 i Schmidt’s uppsats.
Enligt min uppfattning bör derföre Olenellus Mickwitzi med mera skäl hänföras till underslägtet, eller om man så vill slägtet, Holmia än till Mesonacis.
Genom förekomsten af Torellella lævigata vid Tomten kommer Mickwitzia-faunan vid Lugnås, i hvilken ännu ej någon Olenellus är funnen, att bilda en förmedlande länk mellan Holmia-faunan i Norge och Mickwitzia-(Holmia?-)faunan i Estland. Att öfverensstämmelsen mellan faunan i Estland och vid Lugnås är större än mellan denna senare och faunan vid Tomten är lätt förklarligt, då de båda förra tillhöra strandbildningar, och äro inbäddade i ungefär likartade sediment, samt synas hafva lefvat under ungefär samma förhållanden, hvaremot faunan vid Tomten tillhör ett något djupare vatten.
- ↑ Linnarsson, G. Om några försteningar från Sveriges och Norges »Primordialzon». — Öfvers. K. Vet. Akad. Förhandl. 1871, N:r 6, sid. 789.
- ↑ Holm, G. Sveriges Kambrisk-Siluriska Hyolithidæ och Conularidæ, sid. 146, tafl. 1. — S. G. U., Ser. C. N:r 112.
- ↑ Walcott, C. D. The fauna of the Lower Cambrian or Olenellus zone, sid. 635. — Wash. 1890.
- ↑ Schmidt, Fr. Weitere Beiträge zur Kenntniss des Olenellus Mickwitzi. — Mém. géol. et mineral., Bull. de l’Akad. Imp. d. sc. St. Pétersbourg, Tome 1. — 1888.
- ↑ Schmidt, Fr. Über eine neuentdeckte untercambrische Fauna in Estland. — Mém. de l’Akad. Imp. d. sc. St. Pétersbourg, Ser. 7, Tome. 36, N:r 7. — St. Pétersb. 1888.