Ordinari Post Tijdender,
1645. den 7. Maij. N. 19.

Från Hamborg den 19. Apr.

THet continuerar ifrån alla Orter, at Hans Excell. Feldtmarskalcken Torstenson hafwer intagit Chornewburg, och thet fasta Slottet Kreitzenstein 2. mijl ifrån Wien belägen, sedan och så den stoora Skantzen wedh Wolffsbryggian för Wien, jempte den Holmen Tabor benembd, på andra sijdan om bemelte Bryggian, så at Staden Wien, på denne sidan fullkomligen är blocquerat, widare dirigerat sijn Marche genast åth Pressburg. I Wien är itt älendigt wäsende; Ifrån Praag och Dressden skrifwes för sanningen, at Brödh gäller ther inne allaredo Tijo gångor så myckit som thet hafwer gullit för 6. Weckur. Thet skrifwes och ifrån bemelte Orter at the Keyserske Trouper, som man hafwer ärnat föra ihoop vtur Böhmen til Passaw, hafwa intet welat parera, vthan gått tilbaka och lagdt sigh sielfwe i Qwarteren igen i Böhmen. Dessförvtan vagera ännu här och där i Landet åthskillige Partier, som vthur den Slachtningen wedh Jankowitz slupne äre, göra med Plundrande och röfwande större skada än någon Fiende, många aff dem taga effter handen tienst hoos the Swenske. En stoor hoop aff Österrijkeske Frijherrar och Adelen är här och där bleffne fångne aff the Swenske, hvilke nu måste ranzionera sigh medh stoora Penningar. Om Förstens Rakoczy egentlige Intent lärer man nu snart förnimma, Aff hans Tractat medh Keysaren blifwer slätt intet.

Mons. de Tour är gången på Heilbrun, och attaquerar nu samma Stadhen.

Gen. Major Erlach hafwer vthur Guarnisonerne bracht ihoop een Corpo aff 3000. man, ther medh intagit Liechrenaw och Stollhofen, och nu belägrat Offenburg.

[ 2 ]Den Nya ViceRe i Catalonien Conte de Harcourt avancerar medh en Armée aff 12000. til Foot, och 5000. Ryttare på Staden Lerida och in i Arragonien, hans Gen. Lieut. Mons. de Plessis Praslin conducerar belägringen för Roses.

Duc de Orleans håller sitt Gen. Randevous den 15. Maij i Picardie, och skal sedhan medh en Armèe aff 40000. man gå in i Flandern.

Printzen aff Vranien lährer och snart komma i Feldtet medh en Armée aff 36000. Man. The 50. Örlighskeppen som äre destinerade emoot Danmarck, och besatte medh 4000. Matroser och 6000. Soldater, skole den 19. Maij st. novo gå vtur Vliet i Siön.

Öfwersten Helm Wrangel continuerar Belägringen för Renssborg, hafwer för några dagar fått til sigh 2000. Mussqueterare aff Königsmarcks Armée, vnder Öfwersten Bülaw och Würtzburg.

Herr Gen. Lieut. Königsmarck lährer innan några få dagar vpbryta vtur Stifftet Bremen med 4000. Ryttare, 1000. Dragoner och 1500. Mussqueterare, och göra ther medh en remarquabel diversion. Dessförvtan hafwer han sendt ifrån sigh 1000. Ryttare til den Magdeburgiske blocqueringen, och lemnar quar til besättning i Stifftet Bremen, som fölier: I Stade 1200. man, i Boxtehude 300. i Bremerförde 250. i Ottersburg 200. i Rodenburg 200.

Hans Excell. Gen. Feldtm. Herr Linnar Torstensons Resolution tilskickat Commendanten i Crembs Öfwersten Ranfft, hwarvppå samma Staden hafwer öfwergifwit sigh.

Hans Excel. hafwer låtit berätta sigh, huruledes Staden Crembs numeera tilbiuder sigh at accordera. Nu hade fuller Hans Excell. noghsame Orsaker, effter Saaksens närwarande tilstånd, och effter thet allareda är så wijda kommin, intet höra them i thetta fallet, icke heller möta them med någon Discretion, effterty the emoot all raison hafwe opiniastrerat sigh, ther the doch icke hafwe hafft medel til at hålla sigh, och ingen vndsettning til at förwänta. Men lijkwist och thetta alt oachtat vthlofwar Hans Excell. här medh til at taga Staden och theras Borgerskap vti sitt beskydd, således at hon för egen[ 3 ]willigh wåld skal wara försäkrat och maintenerat. Men Commendanten sampt Guarnisonen skal strax vthan drögsmåål öfwergifwa alla Poster, och i thet öffrige förlåta sigh på Hans Excell. Discretion och sådan Tractament, hwar medh the alla wel kunna wara til fredz, och therföre sigh medh skäl icke skulle hafwa til at beklaga. Thetta hafwer altså Högtbemelte Hans Excell. them til entligh förklaring welat medhdela, ther wedh thet och aldeles skal förblifwa, och om inga andra Puncter eller Accord wara til at tala. Til yttermera wisso är thetta medh Hans Excell. egenhändigh subscription och Secret bekräfftat. Datum den 19. Martij Anno 1645.

Ifrån Markarydh den 28. Apr.

I Förleden Tijssdagh äre 19. Man vthur Halmstadh gångne, och emillan Tijssdagen och Onssdagen om Natten gått hijt in om Gräntzen här i Sunnerboo Heradh och taghit 8. Bönder fångna, widh pass 150. Nööt, 100. Getter och Fåår, Jempt alt annat hwad som the i Gårderne funne, och ther medh ginge dee in i Danmark, ärnandes sigh til Halmstadh, Så snart Capiteinen öfwer detta Häradz Dragoner thet förnam, Hugg han genast in i Danmark effter dem medh 50. eller 60. Dragoner, dem och anträffade således at 6. aff dem blefwo på Platzen och 10. Fångade. Der vnder deras Commendeur som Partiet förde, dee öffrige 3. äre medh störste möda vndslupne, wåra Dragoner togho så sedan alt hwadh the röfvat hade, och gofwe Bönderna igen, som thet miste, hwilka tå och medh thet samma erledigade bleffue. Hans Exell. Feldtmarsk. Her Gustaff Horn är den 21. Aprilis vpbrutin ifrån Vstedhe medh heela Arméen, och gått först til Gyngahäradh åth Kieragrabro, och hafwa låtit reparera samma Broon, på thet Gen. Major Sperlingen, hwilken den 23. dito, medh thet Folcket der war, vpbrutit är, kunne der stöta til dem. Sedan är Hans Exell. gången medh störste deelen aff Armèe in i Bleking, vthi Willansshäradh, och är wäl kommen öfwer Hellie Åå, en deel aff Arméen står ännu på denne sijdan Åån.

Från Göteborg den 26. Apr.

I Förgår så äre Ammiralerne Mårthen Thiesen Anckerhielm och Hindrich Gertz lyckligen hijt ankomne ifrån Holland medh 17. Skepp, thervnder äre tu Westindiske Skepp, sampt ett stoort bewapnat Skepp medh 44. Stycker H. Lovis de Geer tilhörigt, och några Köpmanskepp som i förledne åhr, och tu som på denne Reesan äre tagne ifrån Fienden, the andre äre Köpmanskep, ther aff 4. willia til Stockholm. The äre förledne Söndagh lupne [ 4 ]ifrån Holland, medbringandes Continuation aff Hans Excell. Feldtm. Herr Linnart Torstensons lycklige progress, widh Donawströmen. Den 15. Maij st. novo skal den Hollendske Skepsflottan, bestående i 50. Örlighskepp, och besatt medh 6000. Soldater gå på Sundet, och igenomleda sine Coopvardie Skep förvthan någon Tollz erleggiande i Sundet. Men på Norge at segla äre alle Hållendare ännu medh Lijffzstraff förbudne. Medh desse Skeppen kom en Gen. Staternes Eenspennare som strax reeste til Gesanterne til Calmar. Här ähre och en hoop Skepz Officerare ankombne, som til kommande Måndagh begifwa sigh på reesan medh Ammiralen Hindrich Geritz til Stockholm. General Staterne hafwa fulkomligh resolverat sigh til Krijgz emot the Danske, der the icke få the conditioner som H. K. Mtz. wår allernådigste Drottning, och the warde dem föresättiandes, tijdhen gifwer nu korteligen altsammans.

Ett annat ifrån Göteborg den 30. Apr.

SEdhan min sidste Skrifwelse så ähre Ellfwa Norske Skutor hijt vpförde, lastade med Wedh och annan Trälast, sampt några andra Waror där ibland, som hafwa tenkt sigh til Danmark, hwilket nu gifwer sådant anseende at the Norskas Näringh wil här effter så blifwa slutin, Så at Norige faller aff sigh sielff, och skal icke lenge för Hunger skull detta Krijget kunna emot stå, 4. aff wåre Örlighskep gå här vthe i Siön och kryssa. Nije Skep aff den sidste ankombne Flottan ähre här ifrån Seglade för 2. Daghar sedan på Belten och til Stockholm. I dagh är Vice Ammiralen Hindrich Geritz medh sine Skepz Officerare här ifrån reester och til Stockholm,

Från Åmoht i Wermeland den 27. Apr.

FÖr några Daghar hafwer Wälb. Gen. Majoren, Herr Gustaff Otto Stenbock sendt ett Partie til JärpSäter Skantzen med Ordre at the samma Skantzen öfwerfalla och ruinera skulle, hwilket och så tydeligen succederat är, i det at dhe strax i förste Assauten samma Skantzen öfwermästrat, och Guarnisonen bestående i 40. man nederhugit hafwe, Resten är lupin i Watnet och fördränkt sigh sielff mäst. Aff wåre är ingen Menniskia blifwen, och allenast en Bonde qwetzster, Skantzen är sedhan ruinerat och alla Bygningar därinne vpbränt Lieutenanten som Commanderade i Skantzen, så snart han förnam om wåres Ankompst hafwer satt sigh på Hästen, föregifwandes sigh wele rijdha hastigt effter succurs, Män hans Hustru och Barn hafwer han lembnat qwar i Skantzen.

N.o 19.

Ordinari Post Tijdender, 1645. den 7. Maij. N. 19.