Ordinari Post Tijdender,
1645. den 28. Maij. N. 22.

Från Hamborg den 13. Maij.

OM Gen. Feldtm. Torstensons Actioner är i denna Wekan ingen synnerligh kundskap inkommen, allenast ifrån Wien skrifwes, at H. Exc. hafwer sendt Gen. Major Duglas med några Troupar til Rhadisch widh Moraströmen, ther at emottagha Förstens Rakoczy Avantguarde, som han under sin General Bakos Gabor dijt sendt hafwer.

Om then Frantzöske Arméen vnder Gen. Feldtm. Viconte de Touraine skrifwes ifrån åthskillige Orter, at effter hon, intet æstimerandes Fienden, hade fördeelt sigh i Quarteren, så är den Beyerske Arméen oförmodeligen kommen dem på Halsen i nästförledne 24. Apr. widh Meergentheimb i Francken, och attacquerat dem medh een fullkomligh Batallie, förr än the hafwe kunnat komma i hop och ställa sigh i Posturen, så at the hafwa tijdeligen måst retirera sigh. Skaden är fuller icke så stor, och icke öfwer 1000. man blefne, och några Officerare sampt Gemeene fångne. Theras retirade hafwer gått åth Hessen och Stifftet Fulda, hwarest General Touraine den 28. Maij hafwer allareda hafft hos sigh 5000. Ryttare, och församblar dageligen meera och mera. The Hessiske Trouper draga sigh vtur alla Quarteren i hoop; I lijka måtto hafwer och Gen. Lieut. Königsmarck stält sijn Marche åth Hessen, och synes wara theras Intention til at conjungera sigh medh förbemälte Gen. Touraine; Vthan twifwel så skal och nu Duc de Anguin medh sin vnderhafwande Armée maturera sijn Marche åth Tyskland, och revangera thenne Skaden, så at förmodeligen denne Rencontren intet bättre skal bekomma dem Beyerskom än Düttlinger Actionen, hwilken de intet långt ther effter hafwe måst betala medh stoor interesse.

[ 2 ]

Vthur Hans Excell. Feldtm. Herr Gustaff Horns Hufwudhquarteer Fielckingen den 16. `Maij Anno` 1645.

FEldtm. Excell. håller Christianstadh fullkomligen blocquerat, och kan ingen ther vth eller in komma, vthan H. Exc. loff och minne: Och emedan Fienden seer sigh elliest intet emoot oss vthrätta kunna, begynner han på nytt medh Buskklapperij och Snapphanar sökia at incommodera wåre Poster, sampt aff och anreesande Folck, men töras aldrigh på Feldtet, fast om ther wore 10. om hwar och 1. aff wåre, vtan hålla sigh allenast i Skogarne och Moraser, men blifwa ther lijkwist aff wåre Partier vpsökte, och dageligen några aff dem ruinerade. För några dagar sedan importerade Wälb. Gen. Major Wachtmester ett fast Huus på andra sijdan om Christianstadh, vthi en Skoghbelägen, benembd Wamosa, och togh til fånga alla sådana Snaphanar, som wore ther inne, hwilke kan skee blefwe vphängde.

Hijt til Selssborg och Ahuus komma dageligen Lybiske och Rostocker Skutor, och bringa oss allahanda Wahror, så at man nu här för Penningar hwad man begärar bekomma kan.

Från Helsingborg den 17. Maij.

DEn 14. hujus ankom här i Sundet Ammiralen Ofwe Gädde medh 14. Skepp från Köpenhambn; I medler tijdh äre sedhan någre flere komne, at the äre 25. stycken små och stora, och säyes at the förwänta ännu någhra Skutor til sigh. Kongen i Danmarck är sielff i Helsingöör, hwarest han insätter sin Stallmäster, Arent von der Culow, til Gouverneur på Croneborg.

Postsc. Rätt nu om Afftonen är Ammiralen Ofwe Gädde alt ifrån Klockan 6. in til Klockan 12. in i Natten gått in i WästerSiön, til hwad ände gifwer tijden.

Ifrån Göteborg den 17. Maij.

I Förgår, som war den 15. vthcommenderade Herr Gubernatoren Wälb. Nils Asserson Mannersköld ett Partie Sol[ 3 ]dater och Ryttare, vnder Wälb. Herr Öfwerstens Gordons Conduicte, til at ruinera den Skepsbryggian som Fienden bygdt hafwer öfwer Elfwen wedh Bohuus: Och effter Fienden hade vpkastat een Bryggia, som i wägen war, hafwer thet något drögt så at the icke kunne framkomma, förr än dagh war i går om morgonen, therföre hafwer Wälb. Herr Öfw. hållit sigh medh Folcket förborgat i går baak om ett Berg, til thess natt bleff, sedan är han tilgången och hafwer satt bryggian i brand: Men effter Wärcket war alt fult medh watn, hafwer thet intet welat längre brinna, än som thet torra hafwer warat, som wåre ther til förde. Men ehuru wäl Bryggian ligger wäl rätt nedan för Befästningen, vnder defension aff Styckerne, ther medh Jutarne hafwa Canonerat heele denne Natten, the hafwa och hafft ett Skepp medh Stycker liggiandes derhoos, så är lijkwäl Wälb. Öfw. medh sine Soldater gången på bryggian medh Yxor, hafwer den i stycken huggit och ruinerat, them som på Skeppet hafwa warit, hafwer han medh sine Mussqueterare hållit så warma, så at the hafwa hwarken fördristat sigh komma för Styckeporterne eller på Öfwerlopet, alt hwad aff Slottet är skutit, thet hafwer gått öfwer Bryggian vthan all skadha. Emedan thetta så warade, så hafwer Fienden begynt at öfwerföra en hoop Folck vthi Båtar, til at komma wåra på Ryggen; Men när the wore til Landz komne til en deel, så komma wåra Ryttare, som förborgade wore vnder een Klippa, emellan them och Elfwen, hugge widh pass 50. man neder, och togho en deel til fånga. Altså hafwa Jutarne ingen bättre lycka hafft medh denne Bryggian, än som medh dee andre, för hwilke the hafwa swettas Blodh, och dem här på Elfwen åthskillige reesor medh Båthar och Stycker quitterat.

I går äre här vthe för Skären sedde 13. Skep, alla medh Engelske Flaggor, hwarifrån the komma, och hwadh theras Intention är, hafwe wij icke ännu kunnat förnimma.

Ett annat från Göteborg den 21. Maij.

I Går är först een Rostocker Skuta hijt införd med Spanmåål som hafwer tänckt sigh på Bergen, den samma förer [ 4 ]oss kundskap, at förleden Lögerdagh som war den 17. Maij så är Kongen i Danmarck vthlupin från Helsingöör och hijt i WästerSiön medh 26. ÖlighSkepp. Sedan hafwer och så i går ett Hen. K. Mtz. Skepp, Fama benemd, infördt en Fregat medh 12. Stycker, besatt medh 45. man, som Danske Kongen hade sändt vth ifrån Flottan effter kundskap. Den samme bärättar at han fick Ordre i förledne Söndagh at löpa in vnder Skagen, och förnimma om han kunde blifwa någre Skepp warse i Siön, sedan skulle han begifwa sigh tilbaka och finna Flottan här wedh Hwingen i wår Skärgård; sägher och at Flottan består i 26. ÖrlighSkep och några Skutor som Soldater och Rytterij föra. Hannibal Sestedh och Ammiralen Ofwe Gädde äre ther på, men om Kongen skal wara ther på i egen Person, weet han icke grundeligen berätta.

The 15. Skep som i förledne Weka ginge här vthan före, wore Engelske och Skottske Copvardii Skepp som ginge åth ÖsterSiön.

Rätt som iagh skulle sluta Brefwet, så kom den Danske Flottan, och hafwer lagt sigh för Anckar widh Hwingen, alle wåre Skepp äre inkomne på ett när, hwilket togh vndflycht i Siön; Hwad nu fiendens Intention skal wara, få wij snart förnimma, och förtroo wij fullkomligen medh Gudz hielp, at han icke skal göra här stoort gagn för sigh.

Från Calmar den 21. Maij.

MAn kan icke ännu egentligen döma eller förnimma, hwad FredzTractaterne skole nåå för en vthgång. Så mycket synes fuller at the Danske intet ännu wilia ingå den Satisfactionen och Assecurationen som wåre Herrar Commissarier mz all skäl, effter Sakernes närwande tilstånd, prætendera. The Hollendske Ambassadeurer äre nu aldeles ifrån Christianopel och the Danske skilde, och logera hoos oss i en By, benemd Påboda: Effter som the och intet agere meera som Mediatorer, vthan som Interessenter.

N^o 22.

Ordinari Post Tijdender, 1645. den 28. Maij. N. 22.