Hoppa till innehållet

Ordinari Post Tijdender Anno 1645 N.24.

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Anno 1645. N.23.
Ordinari Post Tijdender

Anno 1645. N.24.   (11 juni)
Anno 1645. N.25.  →


[ 1 ]

 Ordinari Post Tijdender, 
1645. den 11. Junij. N. 24.

Extract vthur Hans Excell. Feldtm. Herr Linnar Torstensons Skrifwelse til Gen. Axel Lilie daterat i HufwudQuarteret KönigsFeld widh Brinn den 26. April.

SÅsom iagh genom Gudz krafftige bijstånd, hafwer bemächtigat heela Mähren och Österrijk på denne sijdan om Donawströmen, förvthan allenast denne Staden Brinn, altså hafwer iagh migh nu engagerat derföre, och är så wäl Staden som Slottet aff stoor importantz, men iagh hoppas lijkwist, om Gudh wil, innan kortan tijdh blifwa färdigh ther medh, hwareffter iagh skal wända migh tilbaka igen åth Donawströmen, och fortsättia den förrige Desseinen, så myckit Gudh migh styrckia warder gifwandes. Hans Förstl. Nåde Rakokzy är nu medh heela sijn Krijgzmacht i fulle Motion, och hans General Gabriel Bakos medh några tusend Man wedh Trenschyn ankommen, och wänter iagh nu, effter wårt giorde Affskedh, dageligen ett Sändebudh ifrån honom, medh hwilken Iagh alt hwadh nödigt är, om Conjunctionen och annat, affhandla kan.

Från Hamborg den 28. Maij.

IFrån Bresslaw och åthskillige andra Orter confirmeras, at Feldtm. Torstenson hafwer medh Accord eröffrat Staden och Slottet Brinn, så at ther om icke meer är til at twifla. Från Wien skrifwes omständeligen at Försten Rakoczy numeera endtligen och fulkomligen hafwer vtslagit alla Particular FredsTractater, och remitterat dem til den General Tractaten wedh Münster och Ossnabrygge. Item at hans General Gabor Bakos hadhe allaredha conjungerat 8000. man medh Feldtm. [ 2 ]Torstenson wedh Hradisch; Och at Graff Buchheimb hadhe fuller ärnat sigh at förhindra samma Conjunctionen, men hade warit alt förswagh ther til.

The Beyerske hafwe intet meera vthrättat effter theras Victori än allenast intagit Gernsheim som är aff ringa importantz. Så snart the hafwa förnummit om Gen. Lieut. Königsmarcks Conjunctionen medh Feldtm. de Touraine, hafwa the strax vphäfwit belägringen för Kirchhein, och retirerat sigh öfwer Meynströmen tilbaka igen.

Lista aff the Principalste Städer och fasta Platzer som aff H. Excell. Feldtm. Torstenson, effter den wedh Jankowitz erhållin Victorien, occuperade äre.

1. Staden Iglaw medh Accord.

2. Slottet Leibnitz medh Storm.
3. Staden Znaim på Discretion.
4. Staden Stein medh Storm.
5. Staden Crembs på Discretion.
6. Slottet Grefweneck på Discret.
7. Staden Chor Neuburg med Acc.
8. Slottet Greiffenstein på Disc.
9. Shantzen för Wien.

10. Slottet Wulfersdorff på Disc.

11. Slottet Falckenstein på Discret.
12. Stadhen och Slottet Nicklasburg på Discretion.
13. Slottet Rätz på Discretion.
14. Den Capitale Befästningen Ravensburg på Discret.
15. Staden och Slottet Laba på Disc.
16. Stadhen och Slottet Brinn medh Accord.

Vthur Hans Excell. H. Gustaff Horns HufwudQuarter Fielckingen den 2. Junij.

WIj liggia ännu här stilla och wänta medh längtan effter någon kundskap ifrån wår Skepsflotta. I Christianstadh är i thesse dagar affleden Christian Zinckler, den sigh för en Gen. Major eller Öfwerste hållit hafwer, och i sidste Vthfall the vthur Staden giorde bleff blesserat, denne hafwer heela tijden drifwit stoort Plackerij medh Bönderne här i Landzändan, och en deel aff dem affspenstigh giordt, en deel fördt i Skogh och Morass at göra skälmerij.

Från Calmar den 4. Junij.

THe Danske hafwa här til sökt alla medel til at trainera FredzTractaten, och icke welat resolvera på wåre Herrar Commissariers Postu[ 3 ]lata, angående Assecurationen, på thet the först finge see, huru den på Göteborg och besynnerligen wår Flotta ther sammastädes, formerade Desseinen skulle afflöpa. Men effter nu samma Exploicten är, genom Gudz Nådige bijstånd, giorde til intet, så är nu godh förhopning at the sigh snart bättre förklarandes warda.

Från Helsingborg den 3. Junij.

DEn 30. Maij kom den Danske SkepsFlottan (som den 17. ejusdem vthgick) tilbaka igen, bestående i 23. Skep och Fregater, gick ther effter den 31. här ifrån til Köpenhambn; Och förnimmer man intet at hon hafwer något vthrättat på den Reesan, vthan allenast begrafwet wedh Göteborg then stoora Sophian.

Vtur Helmstadh berättas at ther wore komne Kongens Ordrer, at thet Krijgsfolcket som ifrån Warberg skulle gå åth Wästergöthland, skulle nu blifwa stilla til wijdare Order.

Från Markarydh den 31. Maij.

I Går gick Öfwerst. Lieut. Wälb. Christoffer Torstenson medh en Esquadron Wästgöte Ryttare här ifrån ginast på Wästergötland.

Från Jönköping den 6. Junij.

I Dagh äre här ankomne 6. Compagn. Wästgöta Footfolk, och i morgon är General H. Lars Kagge hijt til Staden förwäntandes.

Från Göteborg den 31. Maij.

TWå öfwerlöpare aff den Danske Flottan berätta, at på Ammiral Skepet Sophia wore 54. Metallstycker, alle heele och halfwe Cartouer, förvtan någre andre små Stycker, sampt några tusend Rijksdal. hwilket alt gick i grund, medh all den Ammunition som ther på war, en deel aff Folket äre bärgade, och en stoor deel blifwit. Vthi Bohws Elfwen är och eet aff deras Skep på Wallen drifwit, och tagit stoor skada. Sedan fiendens Skep förledne Onsdagh bortlupo, hafwer en aff wåre Fregater hijt infördt 6. Juteskuror, lastade medh Träwercke.

Wåre Bönder hafwa plundrat Fiendens Wagnar, medan the wore nyligen i Combatten medh wår Öfwerste H. Harald Stake, ther vnder hafwe wij bekommit then Ordren som Hannibal Seestedh hade gifwit til Ståthållaren Ifwar Krabbe på Warberg, lydandes at han medh the 1200. Man til Häst och Foot skulle gå Göteborg förbij, och widh Bohws conjungera sigh [ 4 ]medh den Norske Arméen, sättia theras Foot på Gullberg här widh Staden, ruinera Billinger Skantzen, som nu bebygs, och anfalla wår SkepsFlotta, hwilke Ordrer dem nu medh blodige hufwuder äre förandrade och turberade.

Ett annat från Göteborg den 4. Junij.

I Går som war den 3. hujus är ett wårt Stadzskep, och ett HollendSkep, hijt inkommin, som hafwe warit vti selskap medh den Hollendske Flottan, bestående vthi 50. Örlighskep och 400. Copvardier, som seglade här förbij i går om morgonen på Sundet, vti sådant vpsåt, at the ingen Tull skulle ther erläggia, ey heller ther fälla sine Ankar, vtan hwart och ett Örlighskep skal, effter slutit Ammiralskep vnder Koll, igenom convojera sine wisse Copvardiskep, och ther de Danske vnderstå sigh dem mz någon Hostilitet at angrijpa, skole the sigh på behörligit sätt til motwärn vpsättia, huru nu detta afflöper gifwer tijden.

Aff Fienden hafwe wij ingen ansökning hafft sedan min sidste skrifwelse, han hafwer widh Bohws en gång warit hijt öfwer Elfwen, och plundrat någre Bönder, men är strax gången tilbaka igen.

The förwetne Tyske Ryttare som sidst blefwe tilbaka slagne här widh Staden, liggia ännu i Halland 2. mijl här ifrån, the hafwa trachtat at få Böndernes anförare i Halland, Junker Matz benembd, wedh hufwudet, til at sleckia på honom theras Harm, för theras nederlagh och den skadan som the här finge, aldenstund han hafwer giordt dem så säkre, at the icke skulle hafwa til befruchta thz en man skulle komma här vthur Guarnisonen emoot them, och annat Folck skulle här om kring icke wara til at finna.

Vthur MorasSkantz den 2. Junij.

SAmma dagen och tijman som de andre 3. Skantzar vpbrändes oc skamligen quitterades, ther om tilförenne förmält är, hafwer och så Fienden quitterat och vpbränt en annan Skantz, in i Norrige belägen, benembd MittskoghSkantz, såsom och itt Provianthws, hwilket medh war wäl förskantzat, stuckit i brand, och gått i sådan hastigheet och confusion alt ther ifrån, at the siuka som intet kunde gå, på 30 Man, alla förbrände äre, theras Been man noghsampt see kan, the hafwe och intet gifwit sigh tijdh at tagha neder en som stodh slagen för Posten, vthan han måste medh förbrännas. Theras Retirade hafwer gått alt öfwer den stoora Elfwen, benembd Glämman, och är således nu heela Norrige på denne sijdan om Glämman för oss öppan.

No 24.