Ordinari Post Tijdender Anno 1645 N.25.
| ← Anno 1645. N.24. |
|
Anno 1645. N.26. → |
Ordinari Post Tijdender,
|
Från Leipzig den 24. Maij.
DEn 17. hujus hafwer Slottet Torgow, effter som the wåre hade brukat stoor Alfwar ther före, öfwergifwit sigh på Nåde och Onåde, och är altså den heela Compagnien, som lågh ther inne för Guarnison, tagit til fånga, och sampt deras Fahna, tillijka mz Styckerne, som äre brukade ther före, hijt vpsändt. Öfwersten Reichwald och Öfw. Lieut. Neren, som både hafwe commanderat ther före, äre medh theras vnderhafwande Rytteriet och Footfolk gångne ther sammastädes öfwer Elfwen, til at conjungera sigh mz Öfwersten Per Anderson, hwilken medh sina vnderhafwande Trouper vthur Slesien i thesse Quarteren ankommen war, och äre the nu således conjunctim på andra sijdan om Elfwen gåt alt in för Dressden, til at sättia heela Landet ther om kring i Contribution, och vnderhålla Correspondentzlinien emellan Slesien och Meissen. Gouverneuren H. Axel Lilie är för några dagar här ifrån sielff reest tijt til Torgow, och låter nu bättre fortificera bemälte Slottet, enkannerligen reparera breschen 25. foot bredh, som wåre hade giordt i Muren.
För några dagar sedan är en starck Guarnison lagd i Staden Gommern, och är nu således all tilförssel åth Magdeburg ofwanföre förbudit, såsom genom besatningen i Wolmarstede nedanföre allareda skeedt är, och thenne Stadhen således ther igenom så wijdha blocquerat.
Lista på alt hwadh i Slottet Torgaw funnit och eröffrat är.
| 1. Capitein. 1. Lieutenant. |
1. Fahna. 6. Centner Kruth. |
Från Hamborg den 31. Maij.
THet skrifwes ifrån alla Orter at Gen. Feldtm. hafwer intagit Staden Brinn sampt Slottet Spielberg, men somlige förmäla medh Accord, somlighe medh Storm, såledhes at thet skal wara skeedt i den Ottende Stormen; Grundelighe wissheeten ther om hafwer man ännu intet, ey heller hwad H. Excell. sedan samma Stadzens Eröffring sigh företagit hafwer, effter som inga nya Breeff ifrån sielfwe Arméen äre inkomne. Från Wien skrifwes, at sedan Conjunctionen emellan Gen. Gabor Bakos, och Gen. Major Duglas skeedt war, äre the tilsammans gått för Pressburg och vpfordrat samma Staden, hwarföre Ertzhertigh Leopold Wilhelm i Person medh General Buchheim, sampt alt folck hwadh the hafwa kunnat komma til wäga medh, är gåt tijt, til at secundera samma Staden och förhindra ther Passagen öfwer Donawströmen.
Från Dalerhambn den 15. Junij.
I Går äre här ankomne en Galliot och een Skuta ifrån Stralsund, som den 11. hujus äre thädan lupne, the berätta at the hafwe warit vthi wår Flotta vnder General Feldt-Tygmäster H. Carl Gustaff Wrangel, bestående i 23. Örlighskep, som tå lågh wedh Bornholm, och at Wälb. H. Generalen hafwer sielff taalt medh them, och befalt, om the i Siön recontrerade wår Hufwud Flotta vnder Gen. Ammiralen Wälb. Herr Erick Ryning, at the tå wille referera dem, huruledes han hade impatronerat heela Insulen Bornholm, och bracht then vthi Hen. Kongl. Maytz wår Aldranådigste Drottnings Devotion, och at han ther wedh Bornholm wäntade medh längtan effter bemelte wår Hufwudh Flotta; Hwilken Gudh bättre fyra åtskillige resor hafwer warit vthe i Siön, men altijdh för then starcke mootwind skul hafwer most tilbaka in i Elffsnabben, och ligger ännu wed Röde Koon. Och synes fuller at den rätta Tijman som Gudh then Aldrahögste til thenne expeditionen förordinerat hafwer här til intet ännu kommen är, hwilken mz Tolamodh affbijdas moste.
Från Helsingborg den 8. Junij.
DEn 3. hujus ifrån Klockan itt effter Middagen in til den 4. dito klockan 3. om morgonen, kom den Hollendske Flottan starck 50. Örlighskep, och så när 400. CoopvardijSkep, vtur WästerSiön, och satte widh Seelandz Vdden, så at man här medh Perspectiv them wäl see kunde, andra dagen ginge the här igenom Sundet, sköte här först den Swenske Lösen och saluterade oss således, hwar vppå wij här aff Slottet swarade igen medh wårt Swenske Löseskot, sedhan sköte the den Hollendske Lösen, och ginge således obehindrat, och vtan alla Ceremonier, här igenom Sundet, och widare genom Drogen wed Köpenhambn, och sedan CoopvardijSkepen hwart til sin destinerade Platz i ÖsterSiön, men the Örlighskepen sätte wedh Falsterbon, hwarest the kan skee ännu liggia. The Danske swarade hwarken på theras Löseskott vthur Croneborg, icke heller giorde the ett skott aff någhot theras Skepp, vthan theras Flotta hölt sigh heelt stilla när widh Köpenhambn, och lät sigh intet thet ringeste förmärckia.
Från Jönköping den 13. Junij.
DEn 7. hujus är Wälb. Generalen Herr Lars Kagge ankommen hijt til Stadhen, och hafwer hållit här Munstring medh några Compagnier Wästgöta Footfolck, så wäl som Guarnisons Folcket, som här til i Staden legat hafwer. Den 11. hujus är Wälb. Generalen medh bemelte Wästgöte Footfolket vpryckt här ifrå til Warnemö och så widare. Den 10. hujus är ett Compagnie Smålandzfolck marcherat här ifrån åth Göteborg.
Från Göteborg den 11. Junij.
I Går som war den 9. hujus, war åter på nytt ett Partie aff Fienden vthur Halland hijt in emoot Möllendaal, men så snart the förmärckte at wåre wore vti vptogh emot dem, togo the flychten öfwer Gräntzen tilbaka igen.
I dagh hafwe wij bekommit 3. öfwerlöpare ifrån Bohus, the här berätta at Hannibal Seested är sielff rester til Christiania, sitt Folck hafwer han delt på åtskillige Orter på Gräntzen här om Bohus, och är aff ringa consideration, först vti Taalet sedan vti Modet, ty ther han alle sine Trouper tilsammans får, vpbringer han icke öfwer 3000. man, hwilke alle äre medh deras Herre illa til fridz, therföre at the bekomma lijtet maat, men slett inga penningar: Hannibal Sestedh hafwer nyligen most taga gambla Silfwerbelten, som til förwaring hafwe warit insatte på Bohws, och them vtdelt emellan ett Compagnie Tyske Ryttare som han ther hafwer. Hannibal hafwer ingen skull ther til at penningar fattas, vtan Sancta Sophia som medh så många tusend Rijksdaler förreeste ad inferos, och togh tillijka medh sigh alt thet som aff Kongen vtsändt war til den Norske Arméens vnderhåld.
I dagh är och H. K. Maytz. Fregat vthur Siön inkommen, förer ett FlensborgerSkep medh sigh, lastat med Malt, Rogh, Ööl och något Kläde, som hafwer tänkt sigh på Wardhws i Norige.
Elliest berättas och at Hannibal Seestedh hafwer låtit gå en deel aff sitt Folck vp i Norige emot Wermelanske Gräntzen, aldenstund han drager fahra för Herr Gen. Major Steenbocken. Thet säges och at the Danske wilia sättia theras Rytterij wedh Warberg in på Skutor igen.
N. 25.