Ordinari Post Tijdender Anno 1645 N.31.
| ← Anno 1645. N.30. |
|
Anno 1645. N.32. → |
Ordinari Post Tijdender,
|
Från Calmar den 23. Julij.
OM Morgon och om Lögerdagh komma begge Herrar Commissarierne ihoop igen wed Gräntzen, och förtroo wij fasteligen at i denne Wekan, eller doch i begynnelsen på den andra, skal fulkomligen alt blifwa klart, effter såsom och intet meera arbetas på än allenast på Recesser och Skriffter, hwilke och så mästedeels allereda til begge Parternes behagh äre inrättade; Så snart the äre vnderskreffne, reesa the strax alla ifrån hwar annan.
Från Helsingborg den 20. Julij.
NÅgra Hollendare som komme vtur ÖsterSiön, berätta, at Herr Ammiral Ryning medh 40. Skep ligger nu i KögeWijken, the öffrige Skeppen skal han hafwa sändt ifrån sigh åth Belten. Elliest berättas vthur Seeland, at Folcket i gemeent skal wara illa til fredz medh Kongen, och at nylighen Borgerskapet i Köpenhambn skal hafwa för många pressurer skul rotterat sigh ihoop emot deras Guarnison, så at Kongen medh stoor nödh hafwer kunnat stilla Tumultet.
Vtur MorasSkantz i Wermeland den 22. Julij.
HOos oss här passerar nu intet myckit: Några små Partier aff Fienden hafwe vnderstundom stulit sigh in i Landet til at röfwa Boskap och Hästar, men äre alt här til aff wåre Bönder och Soldater slagne tilbaka, så at de ingen ting hafwe kunnat vträtta. Wåre Partier gå så offta the wilia frijtt och obehindrat i Norrige alt in til GlommaStrömen, berätta at Fienden på andra sijdan om samma Strömen hafwer ännu några Trouper ihoop, ther medh han doch tenterar slätt intet.
Vtur Hans Excell. Herr Gustaff Horns HufwudQuarteer Fielckingen den 16. Julij.
I Går kom hijt til oss en Boyort ifrån wår Flotta, berättandes at både conjungerade Flottar låge i förgår wedh Dornbusk vnder Landet Rügen både för Mootwind skuld, såsom och til at affbijda ther några Proviantzperzedler, som skulle komma ifrån Strålsund. Elliest kom i förgår wårt Skepp Kattan til Flottan igen, och brachte medh sigh en Dansk Fregat Samson benembd, thet på Kundskap war vtsändt; Och bleff widh den Hollendske Flottan aff bemelte Katta eröffrat. Bemelte Fregat är medh 8. sexpundige MetallStycker monterat och ett Falconet.
Skepet Swanen hafwer inbracht til Strålsund 5. Danske Skutor, hwilke wore lastade medh Rågh, Smör, Ost och Wedh, hade ärnat sigh til Köpenhambn.
För 4. dagar är Öfwersten Knorre medh sitt Regimente här wedh Ahws lyckeligen ankommen. Öfwersten Johan Wrangel medh sina 12. Compagnier förwäntes och nu dageligen hijt til Armeen. Öfw. Lieut. Rolamb går i dagh härifrån medh ett Partie til at möta honom, och medh thet samma convoyera Sal. Öfw. Måns Isacsons Lijk til Gräntzen.
Elliest segla dageligen Skep och Skutor ifrån Lübeck, Dantzig och Holland medh allahanda provision här hoos oss aff och an, så at på Victualier och alt annat, hwad wij behöfwe, är här gott köp.
Från Marckarydh den .19 Julij.
HÄr förwäntes dageligen 3. Comp. Finske Ryttare som skulle gå til Armeen. Idagh kom och Sal. Öfw. Måns Isacsons Lijk ifrån Armeen hijt til Marckrydh, hwar medh hafwer fölgdt en godh deel Officerare, och elliest ett stoort Selskap. Ifrån Halmstadh och andra Fientlige Orter hafwer man slätt intet nytt at avisera.
Ett annat från Marckryd den 23. Julij.
HAns Exc. Feldtm. hafwer i desse dagar låtit vpbränna en godh deel Byiar och Gårdar i Gyngahäradh vti 2. eller 3. Sochnar, hwilke alt här til hafwa stält sigh myckit mootwillige, och altijdh skutit på wåre Partier, hwilke och hafwa nederskutit Öfwersten Måns Isacson, men nu äre the wäl betalte therföre.
Från Göteborg den 23. Julij.
DEn 19. hujus war Fienden widh Bohws öfwerfallen, men när han märckte, thet Wälb. Herr Gen. Larss Kagg kom honom til mötes medh några Trouper, ryckte han strax tilbaka öfwer Elfwen igen. Elliest hafwe wij ingen widare ansökning hafft aff Fienden. Wåre Skep liggia ännu här vte i Skären. I förledne Söndagh hafwer Ammiralen Herr Anckerhielm ther låtit vpfiskia 3. stoore Ancker medh sine Cabeltogh ifrån Skepet Sophia som ther försäncktes, skattade på 2000. R.daler. Idagh hafwer een annan Jacht taghit 4. Danske Skutor i Siön, som berättas, lastade med Proviant och Spanmål. Ifrån den stoore SkepsFlottan i ÖsterSiön hafwe wij ännu ingen Kundskap widare, än at han hafwer warit widh Bornholm.
Vthur Musskow den 13. Maij.
FÖr några dagar ankom här en Polnisk Post, brachte medh sigh een Skrifwelse til the Danske, hwilken skulle wara kommen ifrån Dantzig til Cantzlern i Påland, och han nu den samme skickadt til Grefwe Woldemar; Thes contenta äre, at Kongen i Danmarck vti egen Person skal hafwa den 7. Martij medh 17000. man, sedan han begge Malmerne affbrändt hade, och Bryggian på then ene sijdan nedhkastat, Staden Stockholm medh stormande hand intagit, och strax ther vppå plantat grofwe Stycken i Stoorekyrckian, och sedan betwungit Slottet; Hen. Kongl. May. och Rijksens Herrar skole wara vthi en Pråm vndkomne til Waxholm, och wijdare den 17. anländt til Calmar, och hafwe the skola bekommit heela Swenske SkepsFlottan, bestående i 15. Örlighskep allenast, som förmäles i samma Lögn. När sådant kom för Hans Zar. Mayt. skickade H. Zar. Mayt. til den Swenske Residenten, och lät referera för honom sådana Tijdender, och tillijka affsee, om thet causerade hoos the Swenske någon Alteration. Hwarvppå tilbörligen bleff swarat, och bewijst sådant wara een vthaff the störste Jutelögner som kunde finnas. Dagen ther effter förfogade sigh några aff den Swenske Nationen här vthi Cantzliet til at sielfwe göra Relation och Förklaring öfwer samma Lögner, och tillijka förnimma, huru den Russiske Cantzlern war sinnader ther wedh. När the nu frågade honom om bemelte Aviser, bekände han, at thet war intet wärdt, vthan een dichtat Lögn, ty sade han: Thet är intet förste gången, at the Danske slåå oss i Munnen medh sådana grofwe Lögner, och fördenskul ställe wij ther slätt ingen troo til, ty om så hade warit, tå hade wij fuller kunnat närmare, såsom ifrån Swenske Gräntzen, hafwa förr kundskap, än Konungen i Påland ifrån Dantzig.
Medh Grefwe Woldemar beroo här alle Saker som tilförenne, Donske Kasakerne och the Danske äre här medh hwarandra illa ann, the Danske hafwe först slagit och huggit några aff Kasakerne, sedan hafwe åter Kasakerne rotterat sigh, och slagit neder någre aff the Danske, och ännu dagheligen sökia the ther til Lägenheet, the Danske göra och thet samma vnder sigh sielfwe, In Summa thet är alt hoos them satt vppå Spitzen och desperat. The Danske Gesanterne anhålla inständigt om dimission både medh ondo och godo, så at the vthi sin Supplication hafwa förklarat sigh, jempte Greff Woldemar, såsom Fångar, effter the intet kunna erlanga någhot Affskedh, hwad thet och kunde wara, men fölier doch äfwen så myckit på deras Pockande, som thet the vti godo anhålIa om, til Swar, hwar öfwer the mächta perplex äre.
Innan några få dagar sändes här ifrån en Legation åth Danmarck, deras Wärff skal wara, Först at gifwa Kongen i Danmarck tilkänna, huru som Hans Zar. Mayt. är om Grefwe Woldemar orätt berättat, såsom och förklara, huru wijda H. Zar. Mayt. hafwer förstått Kongens i Danmarcks recommendation. 2. Orsaken til Gesanternes vppehållande här i Landet. 3. Om Satisfaction för all skada, som Rijket för Greff Woldemar skuld tagit hafwer. 4. Om Satisfaction för the Holsteniske Gesanternes genomreesande, med hwad meera som ther aff dependerar.
Från Hamborg den 12. Julij.
OM then Victorien, som Feldtm. Torstenson emoot Ertzhertigh Leopold Wilhelm skal hafwa erhållit, är ännu ingen wiss Säkerheet, ey heller om Stadzens Brinn eröffrande, huru wäl åtskillige Relationer och vthur sielfwa fientlige Orter ther om förmäle. Elliest hafwer man i denne Wekan bekommit wissheeten om 3. åtskillige stoore Successer och Victorier, som the Frantzösiske hafwa erhållit, Såsom 1. at the hafwa så oförmodeligen, innan så kortan tijdh eröffrat Befästningen Mardyck i Flandern, och nu belägrat Dünkercken. 2. intaghit La Motte i Lothringen. 3. erhållit een hufwudh Bataille emoot den Spaniske Armeen i Arragonien, så at der öfwer 4000. man äre bleffne på platzen, och öfver 2000. fångne, sampt alle Stycker, Munition och Bagage eröffrat.
N. 31.