Ordinari Post Tijdender,
1645. den 13. Aug. N. 33.

Från Calmar den 6. August.

I Fredz Tractaten är ingen Difficultet meera quar, vthan allenast om Ertzstifftet Bremen, hwilket the Danske intet gärna wilia sleppa, eller låta blifwa stält til Fredz Tractaten i Tyskland, befruchtandes om Konungens Son en gång kommer heelt vthur possesionen aff bemälte Ertzstifftet, at han aldrigh kommer therinn igen; Meera rädhes, kan skee, i thetta fallet för Keysaren sielff än för oss. I morgon bittijdha, om Gudh wil, förwentes medh Posten endlige Resolutionen i thenne Saken aff H. Kon. Majest. och förhoppas wij, at i morgon, tå the hafwa bestemt sigh i hoop igen widh Bromsebroo, blifwer alt fullkomligen besluten, effter som the Danske förfärlig myckit urgera Beslutet, nu the hafwa förnummit, at wår Flotta ligger för Kiöpenhamn, och at hans Excell. Fäldm. är i marchen åt Sundet.

Ifrån Norköping, then 9. Augusti.

RÄtt nu on Afftonen komme några wissa Personer Siöwägen hijt ifrån Calmar, berätta för Sanningen, at iförgår som war then 7. Aug. är Fredhen fullkomligen besluten, och alla Recesserne vnderskreffne, och at wåre Herrar Commissarier hade warit sinnader at ryckia vp ther ifrån hijt åth innan twå Daghar.

Vtur Hans Excell. Herr Gustaff Horns HufwudQuarteer Fielckingen den 30. Julij.

THen 25. hujus är ett starckt Partij vnder Gen. Majorens Wälb: Herr Grefwe Gustaff Adolphs Leyonhufwud, och hoos Wälb. Grefwe Magnus Gabriel Delagardie Conduicte här ifrån vthgångit in i Blekingh, så til at slå vppå 3. Comp. wärfwade Soldater aff Fienden, som widh Passet Mörum [ 2 ]medh ett antaal aff Landfolck een rum tijdh lägat hafwa, bemälte Pass at defendera, som til at vthur then Landzorten låta tagha Booskap och annat vivres til Armeens vppehåld, effter som på sådant nu meera i thessa Ouarteren mangel wil infalla: Och är thet så lyckeligen afluppit, at wälbemälte Grefwer äre medh Ryttare och Knechter råkade Daghen effter bijttijda öfwer Passet, vthan then ringaste skadha å wår sijda, och hafwa ther på strax omringt och angrijpit the 2. Compagnier, som på Kyrkiegården Mörum wore logerade, taghit bådhe Capitenerne och the andra höga Officererne, som hade retirerat sigh i Kyrkian, til fånga, men heela Resten nederhuggit. Sedan är Gen. Majoren ther ifrån gången een Mijl bättre in i Landet, ther antreffat thet tridie Compagniet, thet ertrent och största deelen, ther vnder Lieutenanten, ther aff nederhuggit, jemwäl Fendriken en aff Sparre Slächt, sargader bekommit, men Capitenen förlåtandes sigh bå sin godha Häst, hafwer sigh strax medh flychten åth Skoghen salverat. Thetta alt är (thess Gudhi skee loff) skedt vthan thet ringaste Blodhsåår på wår sijda. I morgon, om Gudh wil, rycker heela Armeen vp här ifrån åth Sundet.

Ifrån Marckarydh den 3. Augusti.

I Thesse daghar hafwer Commendanten på Laholm hafft anslagh på en deel aff the skälmiske Snaphaner, som på Hallandz-Åås sigh vppehålla, och them i en Gårdh således attrapperad, at 13. Stycken aff the förnämste Skälmar äre vpbrände och nederskutne, 2. aff wåre Ryttare äre och så bleffne. Wår Armèe gick then 31. Passato ifrån Christianstadh til Malmöö.

Et annat ifrån Marckarydh den 6. Dito.

I Går om Natt wore 50. à 60. Danske Snaphaner een halff Mijl här ifrån hijt infallne, röfwade en Gårdh och vthdrefwo medh sigh widh pass 100. Nööt småt och stoort: Wåre Dragoner, hwilke tå ey wore meer än 18. Mann, på een Mijl ther när, finge strax Kundskap, och hugge effter them 3. Mijl in i Danmarck, och togho alt Roofwet ifrån them, och förde hijt vp igen, men Snaphanerne togho strax til flychten, och [ 3 ]salverade sigh i Skoghen, 2. Swenske Soldater togho the och så i samma Bondegårdh, hwilka och så blefwo erledigade och hijt vpbrachte; Elliest är här stilla på Gräntzen.

Från Helsingborg den 4. Dito.

WÅr Skepsflotta ligger ännu widh Dragör, intet långt ifrån Kiöpenhamn, och förnimmer man, som skulle then Holländske Flottan hafwa dragit sigh något på en sijda, på thet wår Flotta kunne sättia sigh något närmare för Kiöpenhambn. Then Danske Flottan fördrijstar sigh intet komma vthur Reffshollet.

Then 30. Julij äre Polniske Gesanterne ankomne i Helsingör, hwilke gå ther ifrån medh thet första åth Franckrijke, til at affhempta ther Konungens i Polandz Brwdh, Hertiginna aff Nivers.

Från Göteborg den 6. Augusti.

IAgh förmälte i min sidste Skrifwelse, huru Hannibal Seestet war vthi Arbete medh sine Bryggior, Nu förlidne Söndagh som war then 3. hujus hafwer han endligh fattat Resolution at gå hijt öfwer Elfwen, är om middags tijdh kommen hijt för wårt Hospital medh heela sin Norgiske Macht, som man meenar, aff 5000. Mann. Och lijka som han vthi förledne Åhr aldrigh dristade sigh någon annan Ort attaquera, meera än som Hospitalet och the Förlammade: Altså hafwer han och nu thenne gången bewist sin Manligheet på samma sättet, hafwer strax stormat the Fattigas Armbössa och Miölkbunckar, och nederskutit the älendighe Krymplingar, som på Kryckior emot honom vthkomme til at accordera på hans Discretion. Huru wäl the lijkwist, tå the intet kunde få Accord, hafwa satt sigh til Mootwärn, så gott the hafwa förmått. Ibland andra en lahm Mann, som bleff illa slagen aff en Soldat, när han sågh, et hans jemmerligha Böön intet wille hielpa honom, och bleff warse, at en Troup Ryttare ankomme, fattade han Modh, i hopning, at han tå skulle få hielp, togh then ena Kryckian och slogh henne sunder på Soldatens Hufwud, så at han föll omkull, sedan kom han på honom medh then andra Kryckian, och hade honom wisserligen slaghit ihiäl, om icke aff hans ropande try hans Cammerader wore komne honom til vndsättning, och skutit neder then Lahma. En vrsinnigh Menniskia, som i Tumulten kom löös, hafwer bijtit och rijfwit åtskillighe Soldater, til thess han och bleff nederskuten. När Hannibal således thenne Victorien erhållit hafwer, går han hijt til gamble Stadhen, ett lijtet stycke på thenne sijdan om Hospitalet, menandes ock thär til at besökia the Holländske Bönders Miölkbyttor, men then Miölken han ther fick war swr.

[ 4 ]Gubernatoren Wälb. Herr Nils Asserson Mannerskiöld hade thär låtit vpkasta Bryggian, och widh Brooendan på thenne sijdan besatt en lijten Skantz medh 200. Mann, som tå commenderades aff Wälb. Herr Öfwersten Gordon; När the til Passet ankommo, begynna the strax at skiuta på wår Skantz, thermedh gaff Wälb.^te Herr Öfwersten them ett Wälkommit medh 2. Stycker och Mussquetarne, så at the straxt begynte at bijta i Gräset, taghandes flychten baak om Huusen och i then gambla Kyrckian, ther vthur the vthi några Tijmar continuerlich skuto på wåre vthan alt effect; Men effter wåre Mussqueter och Stycker giorde them ock ther en märckelig skadha, hafwer han medh Skam most tagha flychten, sedan han en deel aff sina Dödha hade indraghit vthi Hwsen och satt them i brand, hwilka nu liggia ther til Specktakel, såsom steekte Kalkoner; 40. aff. hans Soldater blefwo ihiälslagne, och 80. sargade; På wår sijda bleff allenast en Mann, Herr Öfwerst Gordon bleff dräffat på Halsen, doch vthan stoor skadha, ther til medh så blefwo 3. Hästar vnder honom skutne.

Sedan gick Hannibal til Hospitalet igen, besökte ther the Fattigas Wisthuus, som han medh stormande Hand intagit hade, och håller ther Afftonmåltijdh. När thet bestält war, wille han låta see sitt oförsagte Modh och strijdbarheet, löper sielff medh Eeld i Handen och antender alle wincklar i Hospitalet, och förbrände altså lefwandes the älendige Gudz fångar och siuka Menniskior, som ey förmotte hielpa sigh vthur Eelden, sigh theröfwer delecterandes, lijka som han ett berömligit Krijgssmans stycke begått hade, och hade numeera förtient til at komma ther med i Chrönikor. Thetta Rummet behagade honom ock så wäl, så at han bleff ther liggiandes den andre Dagen. Vthi medler tijdh bekommer H. N.^de Gen. Wälb. Herr Lars Kagge, som war någre mijl här ifrån oppe i Landet medh en hoop Finske Ryttare, kundskap här om, drager så alt sitt Folck tilsamman, bådhe til Häst och Foot, och kommer så långs Elfwen hijt nedhföre. På thenne sijdan hade Gubernatoren til 1500. Mann til Häst och Foot, som i lijka måtto passade på honom, men så snart han thet förnam, gick han vthi en sådan Confusion igår öfwer Elfwen igen, så at han förgätte til at vpfordra sina Wachter, som han på een och annan Ort satt hade, hwilke sedhan samptlige blefwe aff wåre nederhugne, och liggia allestädes som Swijn på Wägarne. I afftons begynte Wälbemälte Herr General at låta här förfärdigha een Bryggia, til at gå öfwer Elfwen effter honom, emedan han hade slaghit Läger mitt för Lerie på Hijsingen: Widh thet Timbermännerne så arbetade, som bittigen idagh Kundskap at wår Wacht widh Lerie hade vnder defension aff Mussquetererne fallit öfwer Elfwen, och mitt för Ögon på Hannibal taghit aff honom Bryggian, dijt Wälbe. Herr. Generalen strax förreeste medh alt sitt Folck, och gick så på Fiendens Bryggia öfwer Elfwen. Men Jutarne togho strax flychten emoot Bohuus när the förlorade Bryggian. Herr Generalen följer honom fort effter. Hwad Kundskap wij nu wijdare bekomme, aviserer iagh härnäst.

No. 33.

Ordinari Post Tijdender, 1645. den 13. Aug. N. 33.