Ordinari Post Tijdender Anno 1645 N.39.
| ← Anno 1645. N.38. |
|
Anno 1645. N.40. → |
Ordinari Post Tijdender,
|
Från Marckarydh den 13. Sept.
IGår Klockan 10. för middagen kom hans Nådhe Herr Thuro Sparre jempte Secreteraren Mons. Israel Israelson hijt: Lijtet tilförenne war här en Dansk Trompeter, hwilken war kommen ifrån then Danska Commissarien Herr Nils Trolle (som logerar en lijten Mijl här ifrån vti Yxnhult) til at förfara huru snart hans Nåde Herr Thuro Sparre hijt komma skulle. Strax effter han war bortrest, kom den Frantzöske Secreteraren medh en annan Trompeter hijt, tå war allarede Her Thuro hijt ankommen. När the hade hållet Måltidh tilsammans, så förslogh be:te Secret. Her Nils Trolles förslagh, at honom tycktes rådeligast at the Swenske Commissarier reste i dagh Klockan 9. på Gräntzen, mellan Markarydh och Yxnhult, och der öfwer lefwererade hwar andra Instrumenterne, och sedan de Swenske gå til en Swensk Gårdh be:d Kiöphult som ligger på Gräntzen, och the Danske gå til bakars åth Yxnhult, så lenge och intil thes Instrumenterne wore Collationerade, och sedan åther mötas på samma ställe igen. Hwilket wåre läte sigh wäl behaga, och bleff i dagh altsammans effterkommet. Och fans fuller där vthi några små irringar, doch aff ringa importance, hwilka och strax på stunden blefwe wäl bijlagde, så at man å begge sijdor wäl åthnögdes. Den Danske Commiss. beswärade sigh därhoos öfwer Helm Wrangel, som han skulle grassera hårdt i Jutland; Men wåra excuserade sigh, föregifwandes at thet måtte wara skedt förr än som Freden slötz eller be:te Wrangel Order bekommit hade, at han skulle medh alt fiendtlighit vppehålla. I dagh sende Her Thuro Sparre een Express här ifrån, til hans Excell. Feldtm. Horn, at låtha hans Excell. förnimma, at Ratificationen ähr wäl och som sigh bör öfwerlefwererat. Nu wänte wij innan 10. eller 12. daghar Armeen här vpföre igen.
Ett annat från Markarydh den 17. Dito.
I Går effter middagen bleff Halmstadh aff de Danske quitterat och Gen. Krigs Commissarius Sperling medh 100. man logerade sigh dijt in igen. I går Marcherade och en Esquadron Tyske Rytter igenom Laholm in i Skåne, och i dagh Marcherade 2. Compagnier Dragoner igenom Halmstadh, alla komna ifrån Wardbergh. I dagh kom och så en express ifrån Wardberg hwilken berättar at thet och så i lijka måtto i går öfwergifwit är.
Från Göteborg den 13. Sep.
NYtt wanckar nu här intet myckit vthan mäst alla saker äre stilla. Den Norske Gouverneuren Hannibal Seestet skickade igår Budh hijt, at han wille komma hijt in i Stadhen til at hålla Muntlidh Conferentz med hans Nåde Her Lars Kagge, bestältes therföre Logiment för honom; Men sedhan hafwer han sigh annars betänckt, och möter nu i Morgon eller öfwermorghon Wälb:te Generalen på wäghen emillan här och Wardberg. De Hollenske och Norske komma nu alla daghar hopetaals härinne i Staden at bruka sin handel, glädia sigh öfwer Fredhen, och berömma intet myckit den Reputationen, som the i detta nu, genom Gudz Nåde, öfwerståndne Krijget, erhållit hafwa. Ammiralen Ankarhielm förreser i Dagh medh en Fregat til Wardberg, hafwandes allahanda Munitionssaker medh sigh.
Från Wardberg i Halland den 16. Sept.
I Går, som war den 15. hujus kom Hans Nåde Wälborne Her General Kagge hijt in i Staden Wardbergh, medh 300. Man til Häst och 300. til Foot. I dagh som är den 16. sedan alla acterne och skriffter äre lefwererade som angå landzens Gouvernementet, ähr Landzhöffdingen och Ståthållaren härtil på Slottet, Her Ifwar Krabbe, effter 100. affmarcherade Dragoner aff Festningen, sielff nedhkommen medh sina Officerare, hans Nåde Her Generalen til möthes, medh alla nyklar til heela Befästningen, der hans Nåde stogh widh Slottet, medh Rytterij och Soldaterne stälte i godh order. När nu Her Ifwar Krabbe sigh således på thet kortasta expedierat hade, gick han til sit Skep, och hans Nåde Her Generalen in på Fästningen, där wåra Stycker medh stoor geswindigheet blefwe planterade, Mussquetererne i Order stälte, och Swenske Lössen 2. gånger gifwen förr än Her Krabbe til Skeps kom. Där på lät Her Krabbe swara medh alle sine Stycker aff Skeppet, och seglade så där medh på Sundet. Sedan hans Nåde Fästningen visiterat hade, hafwer han på Borgården emillan Klockan 9. och 10. förmiddagen i dagh låtit hålla Gudztiensten och der medh Krigzfolcket och Borgerskapet i Staden, som tilstädes woro, önskande H. Kongl. May:t wår allernådigste Drottning Lyckeligit Regemente och Wälsignelse.
Ammiralen Her Ankarhielm, som rätt nu reeste härifrån, hafwer och warit här medh ett Skepp, och brukat samma Ceremonier här vthe på redden, och ähr således detta wärcket lyckligen slutit.
Från Leipzig den 31. Aug.
TRactaten med Churfursten af Saxen om det Armistitium på 6. Månader äre nu bracht til en god enda, och hafwer Churförsten vthlofwat at förskaffa oss nu straxt vthur landet til wår Magazin 3000. Tunnor Spannemål, och hvar Måna 11000. Rijksdaler Contribution hijt in i Staden Leipzig, och hålla altijdh för oss öpen Elffpassen wedh Torgaw, såsom och elliest Landet för wåre aff- och til marcherande Trouper.
Gen. Leiut Königsmarck marcherar nu öfwer Elfwen wedh Meissen åth Slesien, och kan skee wijdare åth Mährn til hans Excell. Feldtm. Torstensson. Den Magdeborgiske Blocqueringen continueras genom Öfwersten Pentz.
Från Hamborg den 6. Sept.
Om Felt. Torstensson hafwer man nu en rum tijdh sedan ingen wiss kundskap bekommit. Hwadh ifrån Wien och andra fiendtlige Orter därom skrifwes, löper så emoot hwarannan, så at man intet weet hwadh man skal troo, och måste altså wisheeten medh tijdhen förwäntas. Dhe conjungerade Armeer vnder Duc’ d’ Angvin hafwa nu medh ordentlige Ceremonier belägrat Stadhen Heilbrunn, the Beyerske ställa sigh an som dhe wille komma henne til vndsätning, huru det skal succedera gifwer tijden. Duc’ d’ Orleans grasserar i Flandren effter sin egen wilia, och tagher in den ena Stadhen effter den andra, men Printzen aff Orangien tenterar ännu alt härtil slätt intet, vthan ligger medh Armeen stilla wedh OstEkelöö, huruwäl han förstärker sigh än mehra och mehra, så at förmodeligen ännu för Winteren en wiss Dessein moste wara förhanden.
Fredz Tractaterne wedh Ossnebrügge och Münster beroo ännu därpå at Affgesanterne aff de Tydske Chur-Förstar och Ständer icke ännu kunne förena sigh om modum deliberandi och andra Ceremonier. Thessemillan drifwa de Swenske och Frantzöske Herrar Legater hårth på Swar vppå deras öfwergiffne Propositioner.
No 39.