Ordinari Post Tijdender Anno 1645 N.40.
| ← Anno 1645. N.39. |
|
Anno 1645. N.41. → |
Ordinari Post Tijdender,
|
Från Marckarydh den 24. Sept.
Effter som heela Halland och besynnerlighen the hufwudbefästningar Halmstadt och Warberg äre aff de Danske bleffne på behörighe sätt öfwerlefwererade i Wåras händer, så hafwer och sedhan hans Excell. Feldtm. Horn taghit straxt Guarnisonerne vthur LandzCron, Helsingborg och alla andra här i Skåne besatta Slotten och Skantzar, och låtit marchera heela Armeen effter handen hijt til Gräntzen. Den 20. hujus ankommo först några Ryttare vthur Skåne och gingo här öfwer Gräntzen. Den 22. Dito ankomne några heela Regimenter sampt Artillerien, och giorde det samma: I går som war den 23. hujus gick General Majoren Wachtmästar medh den senaste och störste deelen aff Armeen vthur Skåne hijt in i Swerige, så at nu icke en Swensk Krijgsman finnes i Skåne effterblefwen. Wälb:te Gen. Majoren hade en Dansk Prestaff medh sigh, hwilken han här i Markarydh tracterade och sedhan valedicerade. Hans Excell. Feldtmarskalken i Person är rester til Halmstadh och skal förmodeligen medh thet första fölia Armeen in i Swerige: Elliest är på stora sträckwägerna i Skåne ännu mächta osäkert förde skiälmiske Snaphaner, hwilka och nyligen hafwa bortröfwat på wägen hans Excell. Feldtm. egen stoor Paulun, hwilket skulle sendas hijt vpföre, såsom och för några dagher i Marchen några aff wåra Ryttares bagagewagnar, men wij förhoppas at där skole snart fölia böter vppå.
Från Wardberg den 24. Sept.
I förgår som war den 22. hujus hafwer Ständerne i Halland och heela landet warit församblat här i Warberg, och afflagt medh wanliga Ceremonier sin Eedh til Hennes Kongl. M:tt wår Aldranådigeste Drottningh och Sweriges Crona. Därwedh the samptligen och synnerligen hafwe contesterat och betedt ett besynnerligh godt Contentement, som dhe hafwa där öfwer at dhe nu äre komna vnder Sweriges Crona, och twiffla intet at det skal lända dem samptligen til bätre Näring och förkofring, I anseende at störste deelen aff deras wälfärdh är beståendes i Handel och Wandel medh WästerGottland, hwilken de nu så myckit bätter och frijare bruka och drifwa kunne, nu de på både deelar ståå vnder en Herre, och altså hafwa deste mehra lägenheet på både sijdor at omgåås och niuta Lagh och Rätt en deel emot then andra. Så kunna de och wäl betänckia at de nu så myckit mera äre försäkrade at niuta Fredh och Roligheet i deras Gräntzor, effter som i alla förtijder, så länge Halland hafwer warit vnder Danmarckz Crona, så offta några Oenigheeter emillan desse både Nordiske Rijken äre vpwuxne, Sedes Belli mästeparten hafwer warit på de WästerGotiske och Hallandske Gräntzor, desslijka de nu framdeles, så länge de äre vnder Cronan Swerige, intet mehra hafwa til at befruchta.
Från Örebroo den 28. Sept.
I Går komme 7; Compagnier Bergzslagernes Soldater, nemligen Öfwersten Wolmar Vxkuls Regemente, alt wackert frist folck, hijt til Örebro; Och åthskildes the nu här och drogo hwar och en hemma til sitt. Deras Gewähr lades här vppå Slottet. Dhe wore alla lustige och gladhe at dhe nu komma hemma medh stoor ähra, effter som de hafwa erhållit detta beröm aff deras Officerare at the hafwe tient ährligen och draghit sigh wäl och manligen i detta kryget.
Öfwersten Willem Philips Regementet är för några daghar marcherat vthur Wermelandh genom Daal neder åth Wästergöttland, och säyes at det skal läggas i Guarnisonerne i Halland.
Från Amsterdam den 16. Sept. St. no.
FRantzoserne dominera än i Flandren effter deras wilia, och tagha in den ena Staden effter then andra; För några daghar hafwa the medh ringa Ceremonier eröffrat Stadhen Armentiers, oansedt at därvthinnan hafwa legat 1000. Spanjorer, straxt däreffter och så Staden Menene, både wedh Lyeströmen belägne, och äre nu gången på Staden Cortrijck, liggiandes på samma Rivieren, och ärna sigh som man menar attaquera och så Staden Ryssel. Men Printzen aff Orangien ligger än medh heela Armeen stilla wedh OstEkelöö, och är fögha apparence til någon synnerligh Dessein eller Action nu i detta åhret, huruwäl lägret är så stärckt och medh allahanda nödtorffter så wäl försedt som det någonsins hafwer warit tilförenne. Dessemillan discoureras här om denna saken således, at Frantzoserne nu på den tijden fuller castigera Spannjoren, män at Printzen aff Orangien håller hans fötter så at han moste hålla stilla och icke därmedh kan trampa eller stöta ifrån sigh; Effter som Printzen vppehåller härtil hans Force vnder General Beck och hertig aff Lothringen, så at han intet kan göra därmed någon resistentz emoot Frantzoserna. Denne Statens Ambassadeurer som hafwa warit på Tractaten wedh Brömsebro förwentas nu i dagh hijt in i Staden, så at man nu skal fåå förnimma om deras Rapporter skole lända denne Staten til gott åthnöye, effter som eliest många här i landet icke äre wäl til Fredz med den Accorden som dhe medh Danmarck giordt hafwe, och förmeena at denne Freden skal dem intet wara synnerligh nyttigh, enkannerligh därföre at de blifwa lijkwist beswärade medh någon Tull i Sundet, och däremot de Lijfflänske Städherne aldeles däraff äre befriade, befruchta förthenskuld at bemälte Städerna skola dragha til sigh en deel vthaff den handel hwilken Hollendarne härtil i Östersiön brukat hafwe.
Från Hamborg den 13. Sept.
Om Feldtm. Torstenson skrifwes i gemeen at han skal hafwa vphäfwit belägringen för Brin, och formerat ett Lägher wedh Dirnholtz intet långt ifrån Niclasburg wedh den Österrijkeske Gräntzan, til at achta där på the Keyserskes Actioner, enkannerligen til at komma Staden Krämbs til vndsätning, när de Keyserske skulle willia tentera något därvppå, rätta wissheten därom förwäntas ännu. I lijka måtto skrifwes vthur någhra Keyserske Orter, at Försten Rakoczy skal hafwa slutit freden medh Keysaren, och separerat sigh ifrån Feldtm. Torstenson, lempnandes qwar hoos honom allenast några Trouper vnder Generalen Bakos Gabor, hwadh härom sant är fåår man medh tijdhen förnimma.
General Lieut. Köningsmarck är effter slutit Accord medh Churförsten aff Sachsen gången medh sin Armee öfwer Elfwen i Laussnitz och passerat den 2. hujus förbij Bautzen åth Sitlaw, tagandes widare sin marche som man menar åth Glatz, til at conjungera sigh, om det görs behof medh Felt. Torstenson.
Dhe Frantzöske, Weymerske och Hessiske Armeer hafwa sigh nu engagerat för Staden Heilbrun, the Beyerske äre vpbrutne ifrån Donawerth, och gifwa före at the wille komma bemälte Stadh til vntsättningh, hwaröfwer the, kan skee, skola komma i hoop igen medh hwar annan.
N. 40.