Ordinari Post Tijdender Anno 1645 N.43.

←  Anno 1645. N.42.

Ordinari Post Tijdender Anno 1645. N.43.   (22 oktober)

Anno 1645. N.44.  →

 Ordinari Post Tijdender, 
1645. den 22. Octob. N. 43.

Från Danske Gräntzen den 15. Octob.

HÄr i wårt Naboskap i Skåne, läses nu thet ena Kon. Mandatet effter thet andra om the Snaphanerne, at the skole affskaffas, men thet achtas fögo, Ty the hafwa ännu här och där i Skogarne sitt vppehälle, och när the see sin fördeel, göra the skada.

Elliest är i Skåne förbudit at föra någon Boskap eller Hästar in på Seland wedh stoort straff tilgörandes, hwar öfwer i Seland tämmeligh dyr tijdh är. Men i Skåne får man ännu gott köp på Hästar oc Boskap, effter ther ringa fourage är i förrådh.

Igenom Laholm passera mäst hwar dagh 30. eller 40. affdanckade Dragoner, Soldater och Bootzmän, komma ifrån Köpenhambn och reesa heem til Norige hwar til sitt igen. Den Hollendske Flottan vnder Ammiral Witte Witteson ligger ännu quar i Sundet.

Från Göteborg den 15. Octob.

HÄr i Landet hafwe wij nu at tacka Gudh, som hafwer låtit komma oss här til fredlighit och rolighit tilstånd, så at nu intet myckit skriffwärdigit förefaller at avisera, Allenast warder här berättat at the Norske begynne nu at kännas wedh Oket som the Hallandske Bönderne frögdade sigh hafwa vndlupit, i thet the wiste at Danmarcks och Noriges Vndersåter måste vndergå stoore Skatter. Såsom berättat blifwer, så måste nu hwar Bonde i Norige vthgifwa 12. Rijkxd. som kallas Ryttertäring, och ther jempte måste hwar och en förvth affläggia tw åhrs Skatter och Vtlagor, til at vnderhålla den trångmål som där skal wara för handen för penningemedel.

The 3. Skepp som ifrån Holland förwäntas, äre ännu intet ankomne, effter som Winden alt härtil hafwer warit emoot.

Från Örebroo den 19. Octob.

HAns Excell. Feldtm. H. Gustaff Horn kom hijt til Staden den 15. hujus, och reeste den 16. härifrån til sin Gård Erwalla.

I denne framfarne Wekan hafwer en stoor deel aff Adelens Rosstienst reest här igenom Staden, hwar och en heem til sitt.

Från Narfwen den 21. Sept.

VThur Ryssland hafwe wij at thet medh Grefwe Woldemar, genom Polniske Gesanters vnderhandling är kommen så wijda, at den nya Storförsten hafwer på wissa conditioner gifwit honom förloff til at dragha heem til sin Her Fader igen. Hwarvppå han och så är förreest vthur Staden Musskow tillijka medh the Danske och Polniske Gesanterne den 21. August. och reeser han altså Landwäghen genom Påhland åth Danmarck.

Här går elliest ock så Talet, som skulle effter bemelte Grefwe Woldemars affreesande, icke allenast Fröken Irena Michalowa, som för detta war destinerat honom til Brwdh, vtan och hennes FrwModer Storförstinnan Enckian, wara medh döden affgångne; hwadh här om sant är få wij medh thet första förnimma.

Copia vthaff Hans Exc. Feldtm. Her Linnar Torstensons Skrifwelse til Gen. Majoren Wälb. H. Axel Lilie daterat i HufwudQuarteret Stockerow den 3. Sept. 1645.

SEdan iagh är vpbrutin ifrån Mistelbach, hafwer iagh avancerat medh Armeen hijt til denne Orten, och är nu förnemligen i fult Arbete til at befästiga ChorNewborg, som ligger intet länger än een mijl ifrå Wiener Wolffsbryggian, och göra ther vthur en RealPlatz, såsom och providera den samma medh noghsam Guarnison aff Rytterij och Footfolck, sampt Ammunition, Stycker och andre nödtorffter, så at han kan bestå på sig sielf, och Fienden därigenom myckit blifwa incommoderat. Iagh blifwer medh Armeen här ståendes, til dess be:te fortificationen är fullbracht. Fienden ligger på andra sijdan om Donawströmen wedh en lijten Stadh och Klöster, benembd Tuln, emellan Wien och Crembs, och drager ther sina Trouper tilhopa, hwad hans Intention kan wara, får man intet ännu förnimma. Gen. Lieut. Gallas är medh sina vnderhafwande Trouper i Marche vtur Böhmen åth Lintz; Om de nu skole resolvera at gå hijt på denne sijdan om Donawströmen, eller hwad the skole taga sigh elliest före, ther om får iagh, kan skee, en annan gång Materie til at skrifwa. Iagh wil förwänta deras Dessein, och inrätta mine Actioner effter Raison, tijden och lägenheten, Gudh förläne ther til på wår sijda sijn nådiga wälsignelse och krafftiga bijstånd.

Från Dressden den 10. Sept.

I Förleden Söndag, som war den 7. Sep. är här giord solenn Taksäyelse och sungit Te Deum laudamo i alla Kyrkior, icke allenast för den stora Victorien som Gudh den högste för 14. åhr sedan, på samme dagh, N. den 7. Sept. A. 1631. emot den Keyserske Generalen Tylli förlänt hafwer, vtan och därföre at numera genom Gudz nådige wälsignelse, förmedelst thet slutne Armistitium eller stillestånd på 6. Månader, är giord een godh begynnelse til at vprätta igen den goda och förtroende wänskapen, som på samma tijden, N. A. 1631, hafwer warit emellan Cronan Swerige, och thet Churförstlige Hwset Saxen. Och hafwer besynnerligen Superintendenten i Staden på Predikstolen i Kreutzkyrckian mechta berömbt den trogne Affectionen och myckna goda som Kon. Mt. och Cronan Swerige på be:te tijd, såsom och alt här til hafwer bewijst åth Churförsten och hans Vndersåtare, och theremot ihogkommit alt thet onda som the aff the Påfweske i alla Tijder lijdit hafwe, och myckit mera framdeles til at förwänta, therföre bidit Gudh innerligen, at högbe:te Cronan Swerige och thet Churförstl. Hwset måtte fullkomligen förenas igen. Hwilket fuller alla hans Åhörare således hafwer gåt til hierta, at the mera än halffparten hafwe gifwit sådant tilkänna medh gråtande tårar.

Från Leipzig den 27. Sept.

GEn. Lieut. Königsmarck hafwer den 19. hujus logerat wedh Freyberg och Bolckenhan halffannan mijl ifrån Schweinitz, effter han hade låtit besatt Staden Hirschberg medh Per Andersons och Hussmans Regementer, och hafwer således fortsatt sijn Marche den närmaste wägen åth Olmiz, och så widare til Hans Exc. Gen. Feldtm. Torstenson.

Från Hamborg den 4. Octob.

IFrån Amsterdam och Antwerpen continuera dagheligen Printzens aff Orangien oförmodelige stoora Progresser; I thet han och så nu är passerat Skelde Strömen, ruinerat icke allenast tw heela Lamboiske Regimenter, vthan och slaghit Gen. Becken som disputerade honom Passagen öfwer Skelden, och kört honom in i Gent, bemästrat heela Landet Van Waes, eröffrat åthskillige faste Platzer, såsom Deynse, Dendermoude, Ripelmonde, S. Jans Steen, Mörspuy, och logerat sigh närmast wedh Antwerpen, i förhoppning at innan kortan tijdh intagha alla the Skantzar som liggia omkring bemelte Antwerpen, och kan skee sielfwa Stadhen medh. Frantzoserne vnder Feldtmarsk. Gassion och Rantzow hafwa intagit Aelst, och äre gångne rectà på Residentzen Brussel, hwilken och i gemeent hålles förlorat, den Spaniske Regeringen hafwer retirerat sigh therifrån til Antwerpen.