Ordinari Post Tijdender Anno 1645 N.48.
| ← Anno 1645. N.47. |
|
Anno 1645. N.49. → |
Ordinari Post Tijdender,
|
Extract Skrifwelse vthur Slottet Arnsborg på Ösel den 8. Novemb.
I Förledne 31. Octob. rätt samma dagh när öfwerlefwereringen aff denne Befästningen och heela Landet skulle skee åth dem Swenskom, om Morgonen Klockan 4. är här ankommen en Adelsman, Johan von Berg benembd, som är födder här i Landet och nu Konungens i Påland Cammarherre och Öfwerste Wachtmästare, med ett försegladt Creditiv-Breeff ifrån Konungen i Påland til Ständerne och Vndersåterne här i Landet, sampt ett öppet Latiniskt Manifest eller Protestation-Skrifft vnder bemelte Kongens i Påland egen Hand och Secret, hwarvtinnan han widlyfftigt ärnar sigh deducera bådhe sin Pant- och Arffrätt som han förmeenar hafwa til detta Landet Ösel, och protesterar emoot alla Handlingar och Contracter emellan Kronan Swerige och Danmarck, detta Landet angående, som kunde lända til præjuditz aff hans förmeente Rättigheeter.
Medh desse Breff hafwer be:te Johan von Berg strax bekommit Audientz hoos den Danske Ståthållaren Ebbe Vlefeld, och anhållit hoos honom at han intet wille öfwergifwa Befästningen i the Swenskes Händer; hwilken och strax hafwer kallat til sigh på Slottet LandRådet sambt några andra aff Adelen, och communicerat medh them öfwer thenne Saaken. Och huruwäl be:te LandRådet och Ständerne sigh strax således declarerade at the ingalunda wille hafwa til at göra med desse Practiker, så hafwer lijkwäl Ståthållaren Vlefeld difficulterat oc trainerat öfwerlefwereringen aff förb:te Slottet några Timar, vtan twifwel delibererandes huru han skulle förhålla sigh i denne Saken, huruwäl vnder en annan prætext, nemligen at den Swenske Gouverneuren Wälb. H. Anders Erickson Hästehufwud skulle först reversera sigh på några Artiklar som han honom föreskreeff, hwilke doch icke wore lijkmätighe thet giorde FredzSlutet. På sidstonne hafwer han lijkwist ännu samma Dagen vthan widare förwägring öfwerlefwererat Slottet sampt alt hwad ther til hörer, ther jempte och så Jordböcker och alla andra Skriffter angående Administration och Regering, och altså dragin aff medh all Danske Guarnison på the Danske Skepen som til den ände låge ther på Redden. Den andra Dagen som war den 1. Novemb. kallade Wälb. Gouverneuren Herr Anders Erickson Landrådet och heela Adelen til sigh på Slottet, hwilke alle enhelleligen förklarade at the denne Förandringen sigh låta heelt wäl behagha, önskade Hen. Kongl. Mayt. wår Aldranådigste Drotning ett lycksaligt, långwarigt och segherfullt Regemente, och afflade Juramentum fidelitatis i sådan form som aff Wälb. Gouverneuren dem bleff föreskrifwit. När thet war bestält, så öpnade först Wälb. Gouverneuren ofwanb:te Polniske Creditiv-breefwet; Effter som Ständerne icke hafwa welat befatta sigh med denne Saken, vtan lefwererat samma Brefwet honom så ovpbrutet som the thet finge. Förbemelte Johan von Berg bleff strax ther effter tagit i Arrest, och sändt til Hern Gen. Gouverneuren åth Rijga, til wijdare Ordre ifrån Hen. Kongl. Mayt.
Vtur Staden Wijssby i Gottland den 15. Nov.
HÄr i Staden lefwe wij nu vnder wår nya Öfwerheet i den goda förhopning, at kunna medh tijden komma til thet wälstånd igen, thervtinnan wåre Förfäder i gambla tijder vnder Cronan Swerige lyckeligen lefwat och florerat hafwe. Borgerskapet här i Staden, som nu består widh pass i 500. Man, hafwer i förtijden warit 12000. Man starck, förvtan dem som hafwa bodt i Förstäderne. Hwad thet här i Förtijden hafwer warit för en Stadh, thet synes nogsamt vtaff the många Kyrckior som ännu äre här qware, såsom och vtaff de 50. Torner som äre än behåldne på Stadzmuren, huruwäl bemelte Muren icke går omkring hela Staden, vthan allenast halffparten, effter som den andra halffparten aff Staden ligger vth medh Siöstranden.
Från Marckarydh den 19. Novemb.
DEn Franske Ambassadeuren Monsr. Tuillerie hafwer här til för sin Siukdom skul intet kunnat fortsättia sijn Reesa, och ligger ännu qwar i Engelholm. Här förwäntes nu dageligen Erckebispens aff Bremen Gesanter ifrån Köpenhambn.
Från Hamborg den 8. Novemb.
OM Gen. Feldtm. Torstenson förnimmer man at H. Exc. hafwer fördeet heela Armein i Quarteren, och skole bemelte Quarteren således wara vthdelte, at H. Exc. Feldtmarskalken medh HufwudArmeen skal logera i Böhmen, Mähren och Österrijk, så wijda han kan räckia och thet för Fienden förswara; Gen. Lieut. Königsmarck skal logera i ÖfwerSlesien, och Gen. FeldtTyghm. Wrangel medh sina vnderhafwande Trouper i NederSlesien. Elliest skrifwes at H. Exc. Feldm. hafwer satt i Brand genom Granater, icke allenast Stadhen Parduwitz, vtan och Königsgrätz. Königsmarck hafwer intagit Slottet Franckenstein. Ertzhertigh Leopold marcherar genom OberPfaltz åth Böhmen, gifwer före at han wil gå recta på den Swenske Armeen, om thet är hans Alfwar, och om Feldtm. Torstenson skal draga Armeen ihoop igen och möta honom, gifwer tijden.
Den Beyerske Armeen hafwer eröffrat Wimpfen, och skal nu vthan twifwel ock så attaquera Rotenburg och Dünckelsbühl. Den Westpfaliske Armeen hafwer skildt sigh ifrån dem och är gången i Quarteren. Marschal de Tour hafwer än sitt HufwudQuarter i Bingen.
Från Paris skrifwes för wist, at Balaguer i Catalonien hafwer entligen öfwergifwit sigh den 20. Octob. st. no. och at the 4000. Man, som hafwa leghat ther inne, skole genom Languedoc och Guienne marchera åth Fontarabie.
Printzen aff Orangien hafwer (sedan den förnemlige Befästningen Hylst är öfwergången,) widare occuperat åthskillige Forteresser, såsom Moerspeye, St. Marcus, &c. och hafwer än ingen lust til at gå i Quarteren.
No 48.