Ordinari Post Tijdender,
Anno 1645. N. 7.

Extract aff ett Breeff daterat i Gillberga Sochn i Wermeland den 3. Febr. 1645.

GEneral Majoren Wälb: Herr Gustaff Otto Steenbock, sampt Öfwersten Wälb: Herr Gabriel Oxenstierna, medh thet Folck the hafwa hafft medh sigh, sampt hwadh the vthaff Almogen här i Landet hafwe kunnat fått tilhoopa, liggia ännu här omkring, doch intet kunnat conjungera sigh medh Öfwersten Johan Wrangel och Öfw: Lieut: Per Lillie, som liggia medh theras Trouper på den Wästgötiska Sijdan wedh Wänersborg, effter som Fienden här til hafwer leghat rätt emellan them, Nembligen wedh Åmåhl på Daal. Men effter som Fienden nu för några daghar sedan, (owetandes aff hwadh Orsaak) är vpryckt ifrå bemelte Åmåhl, och gått tädhan bättre in til Norske Gräntzen, nedh til Wästgiöte Sijdan, och lagde sigh ther vthi een Sochn som heeter Eedh, Altså förwänte wij nu dageligen än några Trouper vthur Wessmanland och Näricke, och ärna oss sedhan at gå härifrån til mehrabe:te Åmåhl, där Fienden hafwer legat tilförenne, så at sökia bättre tilfälle at incommodera Fienden, och conjungera oss än, om thet görs behoff, medh ofwanbe:te Öfwersten Wrangel och Per Lillie, ehuru wäl thet nu effter Sakernes beskaffenheet synes intet wara aff Nöden, vthan heller wara bäst, at Öfw: Wrangel förblifwer på then Sijdan ther han nu är, och håller Fienden ifrån Wästgiöte Gräntzen, Ty medh Gudz hielp så skal thet Folck, som nu kommer tilhoopa och mästeparten allareda är här, wara noghsampt suffisant at hålla Fienden vthur Landet, så at han här på Landzändan intet meera skal kunna vthrätta, och Wermeland (om Gudh wil) icke skal hafwa någhon Nödh meera, effterty och Bönderna äre nu så brachte ther til igen, at the gå medh theras Gewähr gärna tijt man wil hafwa them.

Harald Oloffson medh sina Finnar, och en deel vthaff Bönderne som ther näst boo, är sändt aff Gen. Major Steenbock til den Skantzen som Fienden togh ifrån wåra, at hålla them i Skantzen inne, ther han och medh Gudz [ 2 ]hielp wäl göra skal. Wij finge i dagh twå Fångar tädhan, the berätte at ther inne är myckit siukt Folk som dageligen vtföres, widh pass 300. Man skole wara därinne, och hafwa intet at lefwa aff, och wara, som thesse Fångarne berätte, snart skrämde, therföre hoppas man at Harald Oloffson medh sina Finnar skal någhot gott vthrätta.

Huru starck Fienden kan wara, är någorlunda til at see vthur medhfölliande lista, effter som Fångarne weta til at berätta, på somlige Trouper weta the intet gifwa effterrättelse, huru starcke the äre, så weet man och ännu intet rätt wist, huru många hundrade man thet hafwer warit som Hannibal Seestet för någhon tijdh hafwer fördt medh sigh ifrån Norrige igen til the andre: Så myckit weet man fuller at the äre mästedeelen Bönder, hwilke aff den stoore Hungeren, som man förnimmer wara i Norrige, förorsakas löpa medh hijt in om Gräntzen, något at få til lefwa vthaff Bönderne på Daal och somblighstädes här i Wermeland.

Lista på Fiendens Trouper så mycket man aff Fångarne hafwer kunnat förnimma.

Öfwersten Bielcke
Öfwersten Tiller
Öfw: Leut. Krak til Häst	300 Man.
Öfw: Leut. Willemson til Häst	300 Man.
Öfw: Leut. Gestrup, Dragoner	300 Man.
Öfw: Leut. Gilssbach, Dragoner	300 Man.
Öfw: Leut. Fuchs til Foot	750 Man
Öfw: Leut. Redwin til Foot, och
ännu twå Öfw: Leutenanter hwilkas Nampn man icke weet.

Extract aff ett Breeff vthur Wänersborg ifrån den 29. Janu. Anno 1645.

EFter aff vthskickade kundskaper berättades, Fienden intentera sigh willia tagha sijn Marche på Wänersborg, ty hafwer Öfwersten Johan Wrangel, sampt Öfw: Leut. Per Lillie sigh tijt förfoghat, och medh itt Partij förledne den 23. dito ginge widh Elfwen på Noriges Sijdan, och sigh ther en aff Fiendens bäste Skantzer bemechtigade, Gertrum benembd, thes inneliggiande Commendant, som war en Leutenant medh sine vnderhafwande Soldater på flychten förjagat, at han icke allenast en Post Kruth, Lodh och Musqueter, sampt Lunta, vthan och sijn Hustru, medh andre Pertzeler i sticket quarlembna måste, såsom ock til 50. Man nederhugge, derföre the effter des förlop och theras [ 3 ]förskingring för gott och rådeligit funne, Skantzen med Huus och ther hoos liggiande Prästegård och Byn, sampt Daniel Billes Gård, i Brand sticka låta, hälst emedan Fienden där sitt Läger, Wåre på den Sijdan til allsomstörsta fortreet och ruin, kunne liggiandes hafwa, Effter thet så när widh Elfwen vnder Skantzens Defension beläget war, at the vthi een hast hijt öfwer itt hastigt Infall göra, och strax igen vnder Skantzen retirera sigh kunne, förmodas fördenskul at the sigh här effter icke så myckit kunna fördrista, som här til dagz skedt är.

Ifrån Vstede den 26. Jan.

THe Danske Commissarier hafwa sändt i förledne 22. hujus theras bagage ifrån Helsingör öfwer til Helsingborg, och tillijka theras Forerare medh Ordre och Befalningar til Fougdar och Landzmän här i Skåne, i meening at samma Forerare skulle dragha föråth och beställa Wagnar och annat behoff til theras Reesa åth Christianstadh. Men Commendanten i Helsingborg Öfwerste Leutenant Skaar, hafwer thetta förstått annorledes, wijst honom tilbaka, medh förvndran, at the wille fördrista sigh at således disponera vthi sitt Gubernament, och theremot begärt at the skulle sända honom en Rulla på Gesanternes Personer, Tienare och Hästar, så wille han fuller göra them förordning, at the medh all Nödhtorfft på theras Reesa skule blifwa försedde, hwilket och sedhan således skeedt är.

Ifrån Marckarydh den 1. Feb. A. 1645.

THe Danske Commissarierne kommo i förleden Söndagh til Christianstadh, och blefwe convoierade ifrån Helsingborg alt invnder Christianstadh, aff en Swensk Cornet medh 20. eller 30. Ryttare, hwilke woro prechtigt monterade medh sköna Hästar och Wagnar, deras Tienare hade mästedeelen Rödt och somblige Grådt Liberij, Residenten Wibe war och i Selskap medh them, the hade fuller 100. Bondewagnar til theras bagage, doch sadt mäst en Karl på hwar bagage Wagn: Een Natt logerade the vthi Prästegården widh Tommarp, therifrån ginge the til Christianstadh om daghen. Vthi Halmstadh begynner Siukdomen ock så något at grassera, i thet 6. eller 8. Menniskior hwar dagh bortryckes och stundom fleere. Konungen i Danmarck skal ännu wara i Fredrichsborg, hwa[ 4 ]rest han sigh curera låter, thet Gouerneuren på Croneborgh Hans Vlldrich hafwer warit och besökt honom. Idagh reeste Gen. Commiss. Herr Johan Kruses Lijk, sampt des Frw och medhföllie här ifrå, och hafwa här i twå Nätter logerat, Giorde och Öfwersten Harald Stake medh 5. Compagnier Ryttare Sälskap, hwilken går här ifrån neder åth Wästergöthland medh sina Trouper.

Ifrån Calmar den 5. Februarij.

HAns Excell. RijkzCantzleren är här i går wäl ankommen, och äre i dagh en Frantzösisk Secreterare, sampt en Dansk Trompetare som wore ifrån Christianopel hijt skickade, til at notificera the Danske Commissariernes Ankompst thersammastädes, depescherade här ifrån til Christianopel igen, med Resolution, at högtbemelte Hans Excell. sampt the andra godha Herrar, tilkommande Fredagh, som är den 7. hujus, wille om Gudh wil, reesa härifrån til Gräntzen, och altså om Lögerdagen, som är den 8. hujus præcisè wara tilstädes widh Brömsebroo, så at nu om Tractaternes framgång icke är twiflandes, Gudh gifwe Lycka och Wälsignelse ther til.

Ifrån Jöneköping den 8. Febr.

ETt Partij ifrån Warberg hafwer för några daghar sedhan Warit wedh Wälb: Herr Fredrich Steenbocks Gård Torpa, i meening at sticka den samma i Brand, men så hafwa the intet kunnat vthrätta meera än at the hafwa bracht Eelden vthi een Badhstufwa, och en Weedhkast, och taghit refugium therifrån til Warberg igen, effter the finge kundskap vthaff Öfwersten Harald Stakens Ankompst, hwilken war wedh pass 3. Wästgiöte Mijlar derifrån.

N^o 7.

Ordinari Post Tijdender, Anno 1645. N. 7.