Regeringsförklaringen 18 september 2007
|
| Regeringsförklaringen lästes upp av statsminister Fredrik Reinfeldt inför Sveriges riksdag den 18 september 2007. |
Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, herr talman, ledamöter av Sveriges riksdag,
I morse ringde väckarklockorna runt om i vårt land. Sverige vaknade till en ny dag. För en del stundade en dag på jobbet med kollegorna. För våra barn en ny dag i skolan eller hos kompisarna på förskolan. En student på någon av våra högskolor gav sig iväg för att läsa på inför en stundande tenta. En äldre människa fick kanske besök av hemtjänsten som tittade till henne med frukost. På något av våra sjukhus blev en patient undersökt efter gårdagens operation.
Det är alla dessa människor och många andra som utgör Sverige. Hos dem fångas alla de förhoppningar och farhågor om jobben, välfärden och framtiden som politiken har till ansvar att se och möta. Alla dessa människor och alla andra är delaktiga i den helhet vi kallar Sverige. Vårt land. Ett bra land.
Partierna i Allians för Sverige, Moderata Samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna bildade för snart ett år sedan regering tillsammans. Det skedde efter att svenska folket gått till val och gett våra fyra partier förtroendet att gemensamt, med en majoritet av väljarnas stöd, förnya Sverige. Vi hade sökt och vunnit väljarnas förtroende med budskapet om att Sverige var ett bra land, men att allt i Sverige inte var bra.
Sverige led av ett stort utanförskap från arbetsmarknaden. Många företagare vågade inte tro på en framtid i Sverige. Jobb som gått förlorade hade inte ersatts av nya, människor med arbetsvilja hamnade i bidragsförsörjning och fick inte det stöd de behövde. Resultatet innebar att över en miljon människor stod utanför arbetsmarknaden eller jobbade mindre än de skulle vilja. Samtidigt skapade bidragssystem och höga inkomstskatter en situation där det för många inte lönade sig att arbeta. Särskilt gällde detta för människor med små eller medelstora inkomster.
Därtill kunde vi se en tredje konsekvens av utanförskapet. Den handlade om att betydande delar av samhällets resurser låstes i bidrags- och ersättningssystem för människor som var i arbetsför ålder, som ville jobba men saknade stöd att finna ett nytt jobb. Resultatet var brister i välfärden. Vård och omsorg höll inte tillräcklig kvalitet och resultaten i våra skolor försämrades jämfört med många andra länder.
Vi såg hur allt detta grundlade en utveckling där Sverige gled isär. Sverige klövs människor emellan och mellan stad och land. Vi såg problemen och vårt löfte var att göra något åt dem. Vi ville möjliggöra för människor att växa, ta ansvar och utvecklas i hela vårt land.
I regeringsförklaringen för ett år sedan presenterade regeringen politikens inriktning och vad den såg som sina uppgifter för hela mandatperioden. Det gäller fortsatt. Ambitionen är att fler ska få ett arbete, att fler företagare ska vilja skapa nya jobb runt om i Sverige, att enskilda och familjer ska få mer makt över sin egen tillvaro och att möjligheten att skaffa sig kunskap ska komma fler till del. Fler ska också känna gemenskap med andra och få uppleva trygghet, hälsa, välstånd och en god miljö.
Regeringen har under det gångna året genomfört eller aviserat en lång rad reformer för att leva upp till de löften som getts till väljarna.
Vi har inlett arbetet för att göra det mer lönsamt att arbeta, för att få fler att vilja anställa och för att få fler företag att starta, stanna och växa i Sverige.
Jobbskatteavdragets första steg. Förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen. Reformer för minskad byråkrati, skatteförändringar, bättre finansiering och andra insatser för att företagandet ska ges bättre förutsättningar. Nystartsjobben. Instegsjobben för invandrare. Jobb- och utvecklingsgarantin. Åtgärder för att ge tjänstesektorn fler möjligheter att växa. De är alla exempel på vad som gjorts eller är på väg att göras för att jobben ska bli fler.
Regeringen har också inlett arbetet för att förbättra kvaliteten i den skattefinansierade välfärden. Detta både genom resurstillskott och reformer för bättre kvalitet i skolan, förskolan, äldreomsorgen och sjukvården. För rättsväsendet innebär regeringens politik den största satsningen någonsin.
En hörnsten för vårt arbete är ordning och reda i de offentliga finanserna, på såväl kort som lång sikt. Med en ansvarsfull politik bygger vi en stabil grund för en god ekonomisk utveckling. Målet om en procents överskott för det offentliga sparandet klaras med god marginal under de kommande åren. Statsskulden betalas av och vi värnar därmed våra barn och barnbarns framtid.
Inriktningen i regeringens politik, att skapa drivkrafter och möjligheter till arbete och förutsättningar för en bättre fungerande ekonomi, är även viktig för att den starka konjunkturen inte ska övergå i överhettning med ökade svängningar i sysselsättning och produktion som följd. En stark ekonomi minskar vår utsatthet om det stormar på de internationella finansmarknaderna.
En stark ekonomi är en förutsättning för att Sverige ska kunna svara upp mot framtidens utmaningar. Det ger oss möjligheter att svara upp mot behoven av utökade välfärdstjänster för att möta kraven hos en åldrande befolkning. Det skapar grund för att vi framgångsrikt ska kunna vidta åtgärder mot klimatförändringar. Det gör att vi kan hävda oss i den ökande konkurrens som följer i globaliseringens spår.
Svensk ekonomi utvecklas nu mycket positivt. Tillväxten är fortsatt hög och prognoserna för svensk arbetsmarknad ser allt ljusare ut. Vi ser hur sysselsättningen ökar, arbetslösheten trängs tillbaka och utanförskapet minskar. Bakom statistiken finns människor av kött och blod. Människor som får en möjlighet att växa i arbetslivet, känna stoltheten i att försörja sig själva och bli en del av den gemenskap som ett arbete innebär.
Den utveckling vi ser ut att ha framför oss är positiv i dubbel bemärkelse. Att fler får arbete innebär att färre står utanför. Det innebär i sin tur ett ökat utrymme för fortsatta skattelättnader och satsningar på välfärden.
Det går bra för Sverige, men det finns samtidigt de som riskerar gå miste om de möjligheter som öppnas på svensk arbetsmarknad. Tar vi nu inte chansen till fler reformer för fler jobb riskerar vi missa en historisk chans att bryta utanförskapet. Regeringen avser därför att presentera en lång rad fortsatta reformer som syftar till att skapa tydliga drivkrafter till arbete och fler och bättre vägar tillbaka för dem som i dag står utanför.
Inkomstskatterna för framförallt låg- och medelinkomsttagare ska fortsätta att sänkas. Regeringen vill tydliggöra värdet av arbete för personal i vården och barnomsorgen, industriarbetare, tjänstemän och alla andra som arbetar. Det sker nästa år genom ett förstärkt jobbskatteavdrag som införs den första januari 2008. De flesta som arbetar får med jobbavdragets andra steg cirka 1 000 kronor mer kvar av lönen varje månad.
Utöver ett förstärkt jobbskatteavdrag avskaffas den statliga fastighetsskatten vid årsskiftet. Dagens skatt som är orättvis och saknar legitimitet ersätts av en kommunal avgift som ger förutsägbarhet samt lägre löpande boendekostnader.
Vid sidan av reformer som ökar marginalerna för dem som arbetar krävs att vi gör vårt yttersta för att sänka trösklarna för dem som står längst från arbetsmarknaden. Det är bara så vi kan minska klyftorna i Sverige.
Regeringen fortsätter arbetet med att bryta utanförskapet för nyanlända i Sverige genom fokus på arbete och språkkunskaper samt bättre samordning mellan myndigheter. Drivkrafterna för arbetsgivare att anställa personer i grupper med svag ställning på arbetsmarknaden – till exempel unga, äldre och utrikes födda – har stärkts men ska ytterligare förbättras.
Regeringen avser också att utvidga nystartsjobben till att även omfatta offentlig sektor inom vård och omsorg. Därmed öppnas ännu en väg till arbete, inte minst för många kvinnor, samtidigt som vi kan möta välfärdens behov av personal för förhöjd kvalitet och kommande pensionsavgångar.
De senaste 30 åren har andelen personer med sjuk- eller aktivitetsersättning tredubblats trots att det allmänna hälsoläget förbättrats. Regeringen kommer under det kommande året att lägga särskild vikt vid reformer till stöd för att människor som drabbats av sjukdom ska behålla en nära koppling till arbetsmarknaden och att vägarna tillbaka är många och breda.
Företagshälsovården ska tillföras resurser för att utvecklas och en rehabiliteringsgaranti införas. Sjukförsäkringen ska reformeras för att garantera trygghet, istället för att skapa livssituationer av utanförskap. Arbetsgivare ska erbjudas mer förmånliga villkor att anställa långtidssjukskrivna. Regeringen avser införa så kallade nyfriskjobb, som innebär att arbetsgivare får dra av dubbla arbetsgivaravgifterna vid anställning av personer som under längre tid varit sjukskrivna.
Så gör vi vårt yttersta för att även de som står längst från arbetsmarknaden ska få en chans att komma tillbaka.
En viktig grund för Sveriges välstånd är våra entreprenörer, investerare och företagare. De spelar nyckelroller i byggandet av det samhälle och den ekonomiska utveckling som gör att Sverige kan stå starkt i en föränderlig värld. Sverige måste därför bli ett land som bättre ser till dem som vågar ta risker, utveckla sina idéer och pröva sina vingar som egna företagare. Ett bred översyn pågår, av företagares sociala trygghetssystem, av F-skatteregler och förmånsrätt, men ett antal konkreta reformer ska redan nu genomföras.
Förmögenhetsskatten avskaffas från och med i år. Reformen för hushållsnära tjänster utvidgas. Regeringens regelråd tillsätts och programmet för kvinnors och invandrares företagande fortsätter. Regeringen kommer också att avsätta ökade resurser till vår infrastruktur, för att på så sätt möjliggöra ökad tillväxt genom minskade transportkostnader, ökad leveranssäkerhet och en utvidgad arbetsmarknad.
Sverige är ett land med rika möjligheter som vi bättre måste ta tillvara. Därför vill vi föra en politik som ger alla delar av vårt land möjligheter att växa och utvecklas av egen kraft. Genom att stärka den lokala och regionala konkurrenskraften, och skapa bättre förutsättningar för innovationer och investeringar, kan vi förbättra och förstärka tillväxtpotentialen i hela landet.
Att kvinnor och män ska ha samma livschanser är en självklarhet. Samma möjligheter att välja mellan olika jobb, samma möjligheter att försörja sig, göra karriär men också att känna trygghet i vardagen. Därför genomför regeringen en rad åtgärder för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare, ökade rehabiliteringsinsatser, avknoppning från offentlig sektor, ökade resurser till kvinnors företagande, nystartsjobb inom offentlig sektor, sänkt skatt inom tjänstesektorn och en handlingsplan för att stoppa våldet mot kvinnor är alla förändringar som gör vardagen bättre för många kvinnor.
Om en politik för arbete och företagande utgör den ena bärande delen i regeringens politik utgör förnyelse och förbättringar av våra välfärdsverksamheter den andra.
Vi vill ge familjer bättre möjlighet att forma sin vardag och ge sina barn en trygg uppväxt. Vi vill att vår förskola, skola, sjukvård och äldreomsorg ska kännetecknas av kvalitet, valfrihet och mångfald. Barn och elever ska bli sedda och känna lust att lära. Patienter och äldre ska känna trygghet, få omtanke och bemötas med den respekt och värdighet de förtjänar.
Svaret på välfärdens utmaningar handlar inte om privat eller offentligt, utan om kvalitet och att människors behov sätts framför systemen. Det handlar om att ta tillvara personalens idéer och ge dem möjligheter. Det handlar om möjligheter för elever, föräldrar, patienter och äldre att säga sitt. Det handlar om att lyssna för att skapa möjligheter att förbättra innehållet i verksamheten.
Familjen är en grundläggande gemenskap i samhället som ger trygghet och känsla av sammanhang. En modern familjepolitik erkänner att behoven inte är lika för alla, utan att föräldrar själva måste ges en ökad möjlighet att välja lösningar som passar dem och deras barn bäst.
En modern familjepolitik förenar jämställdhet med valfrihet. Från halvårsskiftet införs en jämställdhetsbonus och möjlighet för kommuner att införa vårdnadsbidrag. Något senare följer en barnomsorgspeng och ett förstärkt pedagogiskt uppdrag ges till förskolan. Förslagen ska öka mångfalden i barnomsorgen, ge möjlighet till mer tid med barnen och stödja jämställdhet i familjerna, samtidigt som arbete uppmuntras för såväl kvinnor som män.
Förnyelsen av den svenska skolan ska fortsätta. Vi accepterar inte en utveckling med bristande arbetsro och sjunkande resultat där många elever lämnat skolan utan tillräckliga kunskaper. En bra skola utjämnar klasskillnader. En bra skola lägger grund för att alla, oavsett bakgrund, ges möjlighet att utveckla sin begåvning och tillgodogöra sig samhällsbärande värden. Vi har därför en skyldighet att ge alla barn och ungdomar en utbildning som förbereder dem för ett liv som vuxna.
Under kommande år vill regeringen inleda en särskild läsa-skriva-räkna-satsning. Att tidigt säkra nödvändiga kunskaper i att läsa, skriva och räkna ökar möjligheten för fler elever att lämna den grundläggande utbildningen med fullgoda kunskaper.
Genom en särskild satsning kallad Skapande skola kommer skolornas möjlighet att ta del av professionell kultur att öka samtidigt som ungas eget skapande främjas.
Ökade resurser kommer också att föreslås till universitets- och högskoleutbildningen för ökad kvalitet. Gymnasieskolan ska reformeras och regeringen avser att återkomma med reformförslag så att en ny gymnasieskola kan införas.
Vi vill att vår vård och omsorg även i framtiden ska vara solidariskt finansierad genom den skatt vi betalar och fördelas efter behov. Plånboken får aldrig styra rätten till vård. Vi vill samtidigt se en större mångfald inom vård och omsorg som ett led i arbetet med att ge patienter och omsorgstagare bästa möjliga vård och omsorg. Inte minst ideella vård- och omsorgsgivare har en roll i detta. Insatserna för ökad mångfald ska därför förstärkas i syfte att ge den enskilde rätt att välja, men också välja bort det som inte fungerar.
Vid sidan av detta fortsätter regeringens reformarbete för höjd kvalitet inom vården och omsorgen. Människor ska ha rätt till en bra vård som ges i tid och möter varje enskild människas behov.
Vårdgarantin ska ytterligare förstärkas och kvaliteten inom psykiatrin och inom vården i stort förbättras. Ett förslag om fritt val inom äldreomsorgen och en värdighetsgaranti kommer att presenteras för att säkerställa att också de mest sköra äldre får ett värdigt bemötande. Regeringen kommer att presentera en tandvårdsreform för att både stärka skyddet mot höga kostnader och skapa goda villkor för tandvården.
Under nästa år kommer regeringen också att genomföra en förnyad satsning på folkhälsa. Särskilt ska fokuseras på alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder samt åtgärder för barns hälsa och föräldrastöd.
Vår idé om välfärdssamhället bygger på insikten om att ingen människa är en isolerad ö. Vi är beroende av andra för att våra liv ska fungera. Vi behöver kunna känna den trygghet som följer av att vara behövda eller då och då få möta en värmande hand. Ett tryggt samhälle bygger vi underifrån och med utgångspunkt i den omtanke vi visar varandra. Det sker bäst i det civila samhället, i ett levande kulturliv och i våra medmänskliga möten. I samma stund som vi glömmer det förlorar mycket annat sin innebörd.
Ingen kan i dag lämnas oberörd av vad som väntar för vår jord och framtida generationer om vi inte bättre lyckas formulera en politik som kan svara upp mot de klimatförändringar som följer av den globala uppvärmningen. Vi har ett ansvar att förvalta våra gemensamma resurser och att inte äventyra kommande generationers livsbetingelser.
Sverige har en lång tradition av att vara pådrivande i miljöpolitiska sammanhang. Vi är ett land som har satt en ära i att våra barn och barnbarn ska kunna uppleva en bra miljö, andas ren luft och dricka friskt vatten. Det är en tradition som regeringen ämnar leva upp till och det med förstärkt kraft. Samtidigt är vi tydliga med att klimatfrågan kräver en bredare politisk ansats.
Klimatfrågan berör. Den väcker många frågor, men också en vilja att söka svar. Där finns ett engagemang vi behöver ta tillvara och en stor vilja hos företag att också vara med i arbetet. Kan vi samla allt detta är mycket vunnet. Genom att ligga i framkant löser vi inte bara våra egna miljöproblem, utan bidrar till teknikutveckling och löser miljöproblem i vår omvärld samtidigt som vi skapar jobb här hemma.
Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel har en central roll i klimatarbetet. Inte minst krävs förbättrad samordning mellan energibeskattningen och övriga ekonomiska styrmedel inom miljö- och energipolitiken. En grundprincip i reformarbetet blir att förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan. Särskild fokus kommer att läggas på koldioxidbeskattning och annan energibeskattning.
Ett samlat grepp om klimatfrågan är nödvändigt. Regeringen avser att 2008 presentera en klimatpolitisk proposition. Mot bakgrund av klimatfrågans långsiktiga karaktär önskar regeringen nå en så bred uppslutning om den framtida klimatpolitiken som möjligt. Regeringen har därför inrättat ett vetenskapligt råd för klimatfrågor som nyligen avlämnat sin slutrapport, tillsatt en parlamentarisk klimatberedning samt en kommission för hållbar utveckling. Inom kort överlämnar regeringen även förslag om den så kallade klimatmiljarden. Det lägger grund för den bredd och långsiktighet som klimatfrågan kräver.
Energifrågan hör intimt samman med klimatfrågan och även här ser regeringen ett värde i en bred parlamentarisk förankring. Regeringen avser därför föra samtal med riksdagens partier i klimatberedningen om förutsättningarna om en bred, långsiktig, modern och marknadsekonomiskt orienterad energipolitik. Efter årtionden av politisk splittring och tvära kast vill vi ge Sverige en energipolitik som står stark över tid och möter framtidens krav.
Till våra nationella insatser fogar regeringen även en strävan efter ökat internationellt samarbete till svar på klimat- och miljöutmaningarna. En viktig del i detta blir de förhandlingar som ska leda fram till en ny klimatregim efter 2012. Intensiva slutförhandlingar väntas under 2009. EU-samarbetet kommer att spela en viktig roll under dessa förhandlingar och miljöarbetet blir därför en huvudfråga inför det svenska ordförandeskapet i EU 2009. Även inom energiområdet har EU högt ställda ambitioner vilket innebär ökade åtaganden också för Sverige.
Gemensamma utmaningar vinner på samarbete och det gäller inte bara inom klimatpolitiken. Inom ramarna för det europeiska samarbetet möjliggörs också för vårt land att verka för svenska intressen som ökad frihandel, en fungerande inre marknad och samverkan mot internationell brottslighet. Sverige ska förena tydlighet för de mänskliga rättigheterna med hängivenhet inför internationellt samarbete. Sverige ska därför vara en aktiv och konstruktiv kraft i Europeiska unionen.
Vårt lands framtida säkerhet bygger på gemenskap och samverkan med andra länder, men kräver också att Sverige för en mer aktiv utrikespolitik för frihet, säkerhet, demokrati, välstånd och hållbar utveckling i världen. Vi ska vara ett land med vilja och förmåga att se bortom våra egna gränser och bortom vår del av världen, för att finnas till stöd i de mest utsatta delarna av vår värld. Sverige ska fortsatt vara ett föregångsland inom det internationella utvecklingssamarbetet. Vi höjer därför ambitionen när det gäller fattigdomsbekämpningen och stärker vårt fokus på Afrika.
Sverige ska också fortsatt vara en fristad för de som söker skydd från förföljelse och förtryck. Samtidigt avser regeringen att inom EU verka för att fler länder tar ett större ansvar för att ta emot asylsökande. Under det kommande året återkommer regeringen också till riksdagen med förslag om att underlätta arbetskraftsinvandring.
Sveriges förmåga till internationella insatser ska förbättras. Regeringen avser därför tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att se över försvarets materialkostnader. Syftet är bland annat att förstärka Sveriges förmåga till internationella fredsinsatser. Detta som en del i att fullfölja omvandlingen från invasionsförsvar till insatsförsvar och ett led i regeringens ambition att noga väga varje skattekrona i förhållande till dess nytta för Sverige.
Även Sveriges förmåga att analysera och hantera kriser ska förstärkas. Ett utredningsförslag om inrättandet av en nationell krishanteringsfunktion inom Regeringskansliet överlämnas inom kort. Regeringen avser att med detta som utgångspunkt utveckla vår möjlighet att agera i händelse av kris.
Herr talman,
Regeringen vill steg för steg genomföra en politik som är väl genomarbetad och utformad för att ge svar på de frågor som människor runt om i vårt land ställer sig i sin vardag.
Vårt arbete vill vi ska stå för tydliga värderingar som visat sig ha ett brett stöd hos svenska folket. Värderingar som handlar om människors makt över den egna vardagen, om arbetslinjen och en strävan efter att uppnå full sysselsättning. Om välfungerande och skattefinansierade välfärdverksamheter. De är alla viktiga delar i vad vi vill ska känneteckna Sverige.
Tolerans och öppenhet är andra värden vi vill ska bära Sverige. I vårt land ska människor kunna leva sida vid sida och forma sina egna liv, oavsett bakgrund, religion, hudfärg eller kön. Här ska alla vara lika inför lagen. I en värld där olikheter ofta används för att underblåsa konflikter och konfrontation ska Sverige visa på mångfaldens styrka. Vi ska ha ett inkluderande samhälle där varje människas okränkbara värde respekteras.
Grunden för regeringens politik är och förblir kampen för full sysselsättning. Genom att återupprätta arbetslinjen och arbetets värde ska fler människor ges möjlighet att vara med i bygget av Sverige. Det är en politik som ger resurser till en bra välfärd och därmed trygghet för oss alla när vi behöver den. Det är en politik som långsiktigt minskar klyftorna och bekämpar utanförskapet.
Vi vill inte att politiken ska få ha några blinda fläckar. Några människor vi inte vill se. Några samhällsproblem som är så stora att vi hellre gömmer dem än tar tag i dem. Regeringens ambition är att hålla ihop Sverige och ge alla möjligheten att vara med i arbetsgemenskapen och samhället.
Det ger ett tryggare, friare och mänskligare samhälle. Det lägger grund för att de människor som lever i vårt land i morgon ska kunna vakna upp till en ny dag. En bättre dag.