SOU 1936 51 Yttrande angående revision av 18 kap 13 § strafflagen mm avgivet av befolkningskommissionen/Handeln med preventivmedel
| ← Historisk redogörelse över preventivlagens tillkomst, förslag till dess revision eller avskaffande samt i samband härmed verkställda offentliga utredningar och yttranden. Av fil. kandidaten Torsten Gårdlund |
|
Preventivmedel och medel, som användas för avbrytande av havandeskap → |
Handeln med preventivmedel.
Beträffande den privata handeln med preventivmedel framhålla 1934 års sakkunniga följande:
Det är allmänt känt att för närvarande en livlig handel med preventivmedel bedrives i vårt land. Denna omfattar såväl mekaniskt som kemiskt verkande medel. Bland de mekaniskt verkande medlen — »preventivföremålen» — är den så kallade kondomen den vanligaste. Preventivföremål, avsedda att användas av kvinnor så kallade livmoderhättor, menzingaringar, gummislidor m. m. försäljas i mindre utsträckning. Därjämte utbjudas även så kallade livmoderproppar, vilka dock närmast torde vara att betrakta som fosterfördrivande medel. Till största delen införas varorna från främmande länder ehuru även inom landet finnes en fabrik som tillverkar kondomer (i Åmål). De sakkunniga ha icke kunnat bilda sig någon uppfattning angående den ungefärliga mängden av preventivföremål som årligen försäljas i riket. Så mycket har emellertid vid utredningen framgått att försäljningen med visshet kan antagas vara mycket betydande.
Handeln med preventivföremål omhänderhaves i främsta rummet av så kallade sjukvårdsaffärer, understundom försedda med särskilda avdelningar för manliga och kvinnliga kunder. Mer än 30 sådana affärer (med filialer) äro sammanslutna till Svenska sjukvårdsaffärernas riksförbund. Förbundet har antagit stadgar, i vilka föreskrives bland annat att förbundet utser en prisnämnd som har att jämte förbundets styrelse bestämma gemensamma lägsta priser. Avvikelse från sålunda bestämda priser kan medföra varning för förbundsmedlem. Stadgarna innehålla även en ordningsföreskrift av innebörd att så kallade franska fotografier och kärlekskonfekt ej få offentligen utbjudas tillsammans med gummi- och sjukvårdsartiklar, varjämte anmärkes att de ej heller böra tillhandahållas i minut i försäljningslokalerna.
— Förutom i sjukvårdsaffärer försäljas preventivföremål i tobaksaffärer, raksalonger och andra mindre butiker. Preventivföremål försäljas även i viss utsträckning nattetid å gatorna i de större städerna. Dessutom kringföras preventivföremål emellanåt av gårdfarihandlare eller så kallade nasare. Försäljningen av preventivföremål sker till stor del genom posten och åtminstone på landsbygden torde allmänheten till alldeles övervägande del erhålla föremålen på sådant sätt. Nu gällande förbud att utställa preventivföremål synes i allmänhet efterlevas. Inne i butikerna torde dessa dock förekomma i montrer och dylikt. I fönstren eller å dörrarna till butikerna angives i stor utsträckning genom ordet »Gummi» i någon sammansättning, att kondomer m. m. tillhandahållas. Samma ändamål tjänar emellanåt en skylt med röd färg. Inne i butikerna förekomma anslag med namn å preventivföremål.
I någon kanske icke så ringa utsträckning torde i butikerna lämnas muntliga råd och anvisningar angående användande av preventivföremål. Därjämte finnas broschyrer och priskuranter med understundom mycket utförliga beskrivningar, bland annat å sättet för dylika föremåls användande, framlagda till försäljning. Ofta torde broschyrer eller priskuranter medfölja vid köp av preventivföremålen. Vidare utsändas broschyrer om barnbegränsning och dylikt i syfte att göra reklam för användandet av sådana föremål, överhuvud synes med försäljningen därav gärna kombineras försäljning av litteratur, som icke direkt behandlar användningen av dylika medel men närliggande ämnen. Broschyrerna innehålla väl en del uppgifter som äro sakligt grundade. Vid sidan därav förekomma emellertid överdrifter eller felaktiga uppgifter ägnade att främja avsättningen av vissa artiklar och överhuvud måste sägas att broschyrerna — även från affärer med vissa anspråk på vederhäftighet — göra ett mycket pinsamt intryck. Föreningen av handel med preventivmedel och försäljning av så kallad sexuell upplysningslitteratur är också i och för sig synnerligen olämplig, då de skrifter som utbjudas på sådant sätt så gott som alltid bära en prägel av ensidighet eller ovederhäftighet.
Utbjudandet av preventivföremål sker som bekant även i stor omfattning genom annonsering i pressen. I viss utsträckning användas förtäckta ordalag, vilkas rätta innebörd dock utan några svårigheter kan genomskådas. Ofta sker utbjudandet mer rakt på sak, emellanåt i direkt anstötliga ordalag. I vissa fall ha annonserna varit missledande så att ungdom, som rekvirerat »trollerivaror» eller dylikt, bekommit preventivföremål jämte så kallade franska kort, kärlekskonfekt m. m.
Preventivföremålens pris växlar i hög grad. Kondomerna (fiskblåsor däri inbegripna) utbjudas i allmänhet till 3—20 kronor per dussin. Gummihättor, menzingaringar och gummislidor betinga cirka 3—5 kronor per styck. Livmoderproppar kosta 5—20 kronor per styck. I synnerhet beträffande kondomerna gäller att de salubjudas under en mängd olika benämningar. Enligt uppgift från sjukvårdsaffärernas riksförbund motsvara de olika benämningarna icke olika fabrikat utan utgöra allenast försäljarnas benämningar eller varumärken. Dessa varumärken åsättas förpackningarna, som för övrigt ofta äro utstyrda på ett anstötligt sätt. Försäljarna rekvirera i stor utsträckning kondomerna från samma fabriker men en och samma försäljare inköper kanske den ena gången sin vara från ett håll och den andra gånger från ett annat. I båda fallen salubjuder emellertid försäljaren varan under samma varumärke. Av det sagda framgår, att någon kvalitetsskillnad icke behöver föreligga mellan varor som saluföras under olika varumärken. Det lärer även förhålla sig så att skillnaden mellan billigare och dyrare varor icke ens tillnärmelsevis står i proportion till varornas olika beskaffenhet. Den stora prisskillnaden verkar emellertid missvisande. Inköpspriset för kondomerna torde i allmänhet vara mycket lågt (från 5—6 kronor per gross).
Förestående uppgifter angående priser å kondomer ha avsett sorterad vara. Enligt uppgift salubjudes sämre vara till väsentligt billigare pris i tobaksaffärer, raksalonger och andra mindre butiker liksom vid gatuförsäljningen. Ofta torde väl de artiklar som på sådant sätt tillhandahållas allmänheten vara av mycket dålig beskaffenhet. Att märka är även att artiklarna lätt förstöras efter en tids lagring. Det kräves för den skull att den som försäljer dylik vara har en viss omsättning så att varan icke får ligga för länge. Därjämte bör den förvaras på visst sätt för att icke taga skada.
Förutom mekaniskt verkande preventivmedel försäljas såsom förut nämnts även medel som uppgivas verka antikonceptionellt på kemisk väg. Bland förekommande namn å sådana medel må anföras kinintabletter, onegatabletter, spetontabletter, aginalltäbletter, säkerhetsovaler. Nu ifrågavarande medel utbjudas såväl genom annonser som i broschyrer och de förekomma även i skyltfönstren. Försäljningen av dem synes dock icke ha nått så stor omfattning. Enligt uppgift var den under krigsåren, då tillgången på gummi var mycket begränsad, mera betydande. Priset å tabletterna synes hålla sig cirka 4 kronor per dussin.
I sjukvårdaffärerna salubjudas, jämte preventivmedel, i stor utsträckning livmodersprutor, vaginalspecula (så kallade livmoderspeglar), sköljkannor och dylikt. Livmodersprutorna tillhandahållas ofta med lång metallspets. Någon gång varnas därvid i broschyrerna för användningen av den långa spetsen på grund av därmed förenad livsfara. Såvitt de sakkunniga erfarit har denna art av spruta icke någon legitim användning för hygieniskt ändamål eller vid behandling av kvinnosjukdomar. Försäljningen av dylika sprutor med lång spets torde likväl vara betydande och det råder icke något tvivel om att de i stor utsträckning inköpas i syfte att användas för fosterfördrivning. Samma är förhållandet med sonder och katetrar. Såväl livmodersprutor med lång spets som sonder och katetrar utställas ofta i skyltfönstren, ehuru åtminstone sjukvårdsaffärernas riksförbund beslutat att icke skylta därmed. De så kallade livmoderspeglarna, vilka såsom nyss nämnts även saluhållas uti ifrågavarande affärer, användas för att underlätta införandet av sönder och dylikt. Det är otvivelaktigt att även dessa instrument i sjukvårdsaffärerna huvudsakligen inköpas av personer som ha för avsikt att bruka dem för fosterfördrivning. Läkarnas behov av dem liksom av sönder och katetrar tillgodoses genom inköp i annan ordning. Nu ifrågavarande varor salubjudas även i annonser liksom i broschyrerna.
I förevarande sammanhang bör slutligen påpekas, att de förut omnämnda livmoderpropparna, som utbjudas såsom antikonceptionella medel, verka fosterfördrivande genom retning å livmodern. Deras användning är härigenom även skadlig för kvinnan.
På grundval av vissa av sekreteraren för kommissionens räkning inhämtade upplysningar
kunna några förtydliganden till 1934 års sakkunnigas ovan anförda utredning
göras.
Det torde sålunda böra påpekas, att sedan tiden för 1934 års sakkunnigas utredning vissa förbättringar i de där påvisade missförhållandena vid handeln med preventivmedel kommit till stånd, icke minst på initiativ av de större företagens sammanslutning, Svenska sjukvårdsaffärernas riksförbund. Sålunda har förbudet att offentligen utbjuda så kallade franska fotografier och kärlekskonfekt tillsammans med gummi- och sjukvårdsartiklar genom överenskommelse mellan ovannämnda förbundsmedlemmar utsträckts till att jämväl gälla tillhandahållande i minut i försäljningslokalerna. Likaså har ett strängt förbud införts för dessa affärers biträden att lämna anvisningar om användandet i fosterfördrivande syfte av de instrument, som kunna komma till användning vid avbrytande av havandeskap. Ett beslut föreligger även av detta förbund, att dess medlemmar icke skola genom annonser utbjuda sådana medel.
Beträffande 1934 års sakkunnigas uppgifter om vissa preventivmedels priser torde böra påpekas, att kondomer av fiskblåsor, som räknats tillsammans med gummikondomerna och därigenom höjt den övre prismarginalen till 20 kronor, äro relativt sällan förekommande. Priserna för gummikondomer ligga mellan 3 och 8 kronor dussinet med 6 kronor som ungefärligt medelpris; vissa rabatter vid inköp av V2 dussin och däröver äro dessutom regel.
Ovan anförda uppgifter kunna dessutom kompletteras i ett viktigt hänseende, nämligen vad gäller preventivmedelsförsäljningens omfattning och förändring. Exakta officiella uppgifter över importens eller tillverkningens omfattning stå visserligen icke att få — bl. a. emedan dessa medel icke redovisas separat i importstatistiken — men genom sammanställande av upplysningar inhämtade från importörer och fabrikanter har en viss uppfattning av handelns storlek kunnat erhållas.
Importen av kondomer.
Den sammanlagda importen av kondomer (i gross) för landets tre största importörer — med firmor i Stockholm — uppgick åren 1925—1935 till:
| 1925 | . . . . | 12 197 | 1931 | . . . . | 22 692 | |
| 1926 | . . . . | 13 232 | 1932 | . . . . | 19 806 | |
| 1927 | . . . . | 14 922 | 1933 | . . . . | 20 926 | |
| 1928 | . . . . | 17 659 | 1934 | . . . . | 25 670 | |
| 1929 | . . . . | 19 802 | 1935 | . . . . | 25 015 | |
| 1930 | . . . . | 21 954 |
Enligt uppskattning hava dessa tre importörer tillsammans på sin del nära hälften av den totala importen av kondomer till Sverige.
Ovanstående tre importörer hämta hela sitt behov av kondomer från Tyskland.
Genom den noggrannare kvalitetskontroll, som tillämpas av de större företagen, beräknas omkring 25 % av leveranserna bliva utsorterade.
Direkta uppgifter från de medelstora och smärre importörerna hava icke stått att erhålla. Av sekreteraren erhållna uppskattningar, verkställda av vissa kännare av branschen, torde dock kunna tillmätas något värde.
|
Uppskattning av de medelstora importörernas import av kondomer år 1935. | ||
|---|---|---|
| Stockholm | 3 | 8 400 |
| Göteborg | 4 | 8 000 |
| Borås | 2 | 2 400 |
| Malmö | 3 | 3 500 |
| Hälsingborg | 2 | 1 800 |
| Landskrona | 2 | 1 800 |
| Karlskrona | 1 | 1 800 |
| Summa | 17 | 27 700 |
För Stockholm har sålunda redovisats tre större importörer med en import av 25 015 gross år 1935 samt tre medelstora importörer med en import av 8 400 gross samma år.
Till de större och medelstora importörerna i landet komma ett antal mindre importörer, kortvarufirmor, med en årlig import av 10—50 gross per år.
Den inhemska tillverkningen av kondomer.
Vid tidpunkten för 1934 års sakkunnigas utredning fanns blott en fabrik inom landet, i Åmål, som bland annat tillverkade kondomer. Denna fabrik, vilken uppgives hava något större marknad utom än inom landet, har lämnat följande uppgifter över antalet gross inom landet försålda kondomer:
| 1933 | c:a | 10 000 |
| 1934 | » | 16 000 |
| 1935 | » | 16 000 |
Sedan denna tid hava två inhemska fabriker, som bland annat tillverkade kondomer, tillkommit. En av dessa är belägen i Göteborg; den har hittills huvudsakligen arbetat för exportmarknaden. I Stockholm har under innevarande år upprättats en fabrik, som tillverkar tekniska och hygieniska gummiartiklar, därav även kondomer, enligt en för Sverige ny metod, den s. k. latexmetoden. Denna fabrik har för närvarande en produktionskapacitet för kondomer av 15 000 gross per år samt en nuvarande verklig produktion av 12 000 gross med cirka 10 % kassation; företaget beräknar behöva väsentligt utöka sin kapacitet. Detta fabriksföretag har tillställt befolkningskommissionen en redogörelse för tillverkningsmetoderna, författad av företagets tekniske ledare. Redogörelsen överensstämmer i väsentliga punkter med en utredning över den s. k. latexmetoden, som framlagts i ett nyutkommet amerikanskt arbete om preventivteknikens utveckling,[1] i vilket bland annat säges:
De moderna fabrikationsmetoderna äro av intresse. Flytande latex, som ersättning för crepe-gummi är en av de för närvarande viktigaste tekniska förändringarna, införande av automatiska maskiner en annan. Latex består egentligen av gummiträdets sav, upplöst i vatten, koncentrerad genom avdunstning och konserverad med ammoniak. Tills helt nyligen tillverkades kondomerna av fint sönder malet och upplöst crepe-gummi. Vissa svårigheter voro emellertid förenade med denna metod i samband med målningen, upplösningen samt även med risken för eldfara. Alla amerikanska fabriker med ett undantag hava numera upphört att tillverka gummikondomer av crepe-gummi. Latexprodukten kan lagras från 3 till 5 år utan att bliva förlegat, är luktfri och ofta tunnare. Den nya tillverkningsmetoden erfordrar ständigt övervakande av mycket kunniga kemister och tekniker på grund av att användandet av kolloidala kemikalier inom denna gren av industrien är alldeles nytt. Även de gamla tillverkningsmetoderna hava blivit modifierade genom förändring av massans sammansättning och genom användandet av den »varma» metoden i stället för den »kalla» samt genom användning av klorsvavel, varigenom den nya produkten icke så snart blir förlegad. Dessa förändringar hava även medfört installerandet av automatiska, kontinuerligt arbetande maskiner, vilka givetvis också bidragit till att fabrikationskostnaderna blivit lägre och avsättningen av produkterna mångdubblats.
Den totala inhemska marknaden för kondomer.
Den totala försäljningen av importerade och inom landet tillverkade kondomer skulle för närvarande kunna uppskattas till:
| Import i gross per år | ||||
| av de tre största firmorna i Stockholm | c:a | 25 000 | ||
| av medelstora firmor i Stockholm och andra städer | » | 27 700 | 52 700 | |
| Tillverkning i gross per år | ||||
| av fabriken i Åmål | c:a | 16 000 | ||
| av fabriken i Stockholm | » | 12 000 | 28 000 | |
| Summa | 80 700 | |||
En ungefärlig uppskattning av de små kortvarufirmornas import torde föra siffran 80 700 upp till omkring 90 000 gross. Hur stor del av denna mängd, som kasseras, är svårt att fastslå på grund av den olika noggrannheten vid kontrollen i olika firmor. Om man antager, att i genomsnitt 12 % kasseras, blir den slutliga totalsumman av antal i Sverige försålda kondomer omkring 80 000 gross.
Marknaden för pessar.
Den ännu synnerligen begränsade användningen av pessar framgår av importsiffrorna från det företag i Stockholm, vilket torde tillgodose hela huvudstadsområdets nuvarande behov av detta preventivmedel.
Importen 1931—1935 uppgick (i styck) till:
| 1931 | 1 161 |
| 1932 | 1 082 |
| 1933 | 1 752 |
| 1934 | 2 323 |
| 1935 | 1 696 |
- ↑ 1 N. E. Himes, Medical History of Contraception, London 1936, sid. 202 ff.