Se, härligheten strålar
Utseende
← Du milde, tålige |
|
Lyft blicken upp → |
Femte upplagan |
189
Se, härligheten strålar
Ned på min vandringsstig,
Den talar om hans kärlek,
Som gav sig själv för mig
Fast här uti en ödemark
En liten tid jag går,
Mig Herren Jesus styrker
Med nåd, som allt förmår.
2 Se, himlens dörr står öppen,
Jag ser min Faders hem,
Och kortare blir färden.
Jag har ej långt igen.
Jag reser till det goda land,
Som re’n i tron jag nått,
Att skåda Den, som med mig
Har hela vägen gått.
3 Hans ljuva röst mig kallar
Att komma dit Han är;
Min själ mot målet jagar,
Jag vill ej vila här.
Min andes vingar lyfta sig,
Mitt hemland når jag snart,
Och härligheten strålar
Från fadershuset klart.