Hoppa till innehållet

Sida:"Gräupacken" – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/1

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
236
SMÄRRE MEDDELANDEN

Smärre meddelanden.

»Gräupacken».

Fig. 1. »Gräupacke» I en gottländsk stuga.
Efter teckning i P. A. Säves Gottländska Samlingar. D. 4. Sägner.

Det är på 1850-talet i »hälgmille» (tiden mellan jul och nyår).[1] Mor sitter vid spiseln och vyssar den lille till sömn. Pigorna styra i köket med kvällsmaten, ty mellan jul och tjugondag Knut skall »handtajnen och spinnrucken hvila», och barnen stoja här och där i stugan. I den öppna spiseln flammar en väldig brasa af stora »tallgrainar» och en lång stock som räcker flera alnar ut på golfvet, hvilken »sårkarna» (pojkarne) tycka det är särdeles roligt att äntra på. Då och då flammar det till häftigare, och det blir bländande ljust, när det fattar eld i de nära halfalnslånga »spleitarna», grofva, torra feta grenstumpar, som höggos af endast om de voro murkna

  1. Denna uppsats är grundad på anteckningar, som förf. sommaren och hösten 1906 gjorde med understöd af Nordiska Museet, samt kompletterade med anteckningar ur Säves Gottländska Samlingar, hvilka publiceras med tillstånd af bibliotekarien vid akademiska biblioteket i Uppsala L. Bygdén.