Blir där alltför mycken cour, har dock var gode Lennart svårt att cachera sin jalousie. Men även solen har ju sina fläckar. Och det är bara bra för oss vanliga syndare att upptäcka, att även de bästa ha sina små svagheter. Annars bleve det nog föga amusante här i världen.
Inte tycker jag heller det skadar en äkta man att se, att hans hustru är uppburen av andra än av honom själv. ‘Varför skulle jag vilja ha den ingen annan vill ha!‘ hörde jag en gång en karlperson säga!
Men det förargliga är, att Lennart alltid blir som mest stel och stram, då generalen själv kommer. Både Cilla och jag få då både länge och väl klappa om honom för att få honom att spela upp till dans.
Om Armfelten är sig lik? Ja och nej. Landsförvisningsåren ha naturligtvis tagit på honom. Han ser äldre ut. Men det har också kommit något mera fördjupat och intressant över hans ännu så livfulla och skiftande väsen, som gör honom ännu mera oemotståndlig.
Qu'st-çe que tu penses ma chere? Nej, jag är icke rädd att bo nära gränsen.
Två ‘flêcher‘ ha uppförts här vid Adolfsfors — och vi ha tappra försvarare.
Tvenne gånger ha visserligen fientliga trupper varit framme vid gården — men på flykt.
Sista gången var det överstelöjtnant Ræder, som med sina baggar tänkte falla Eda Skantz i ryggen.
Men framkomna till Vrångsälven funno de bron i lågor och måste sedan själva vada över sjön Töcken och hals över huvud fly förbi Skillingsfors och Adolfsfors över gränsen, förföljda av de våra.
Men för att ytterligare decimera dina farhågor för oss vill jag omtala, att till skydd just för gränstrakten en särskild corps, flygande corpsen kallad, under befäl av Georg Adlersparre, upprättats.
8 Adolfsfors
