ciper. Men alltför långt gående förtjänster bli ofta till fel — och tvärtom! Och det finns ett övermått av gott hos honom, som ofta leder till ont och helt kullkastar toutes les affaires.
Ehuru jag visst icke tvivlar på att Hans Majestät kar både förtroende för mig och gör rättvisa åt min zele och attachement, så kan det inte bli något samarbete mellan oss båda helt enkelt av den orsaken, att Hans Majestät icke tager emot varken föreställningar eller råd, då idéerna på förhand äro fixerade, utan följer la passion du moment eller helst des mouvements d'humeur.
Han är envis, det är jag också, men annars äro vi så olika. Han älskar minutier, jag hatar dem, han är van vid smicker och att folk säger ja till allt, men jag kan icke smickra och är nästan alltid av annan avis.
Men jag kan icke reprochera mig att icke ärligen hava sagt honom min mening. Det är därför icke heller underligt, att han blivit ledsen vid min figure. Till hovet kommer jag icke mer, fru Cilla.
Men brister det — och det «kan hända, att Hans Majestäts politik kommer att medföra förfärliga följder — brister det för tredje Gustavs son en gång, då brister också det sista inom Armfelten!»
Det kom en ton av oändlig bitterhet och sorg i generalens stämma.
De hade kommit över bron till den lilla mossbänken framför »tebordet».
Stenskivan låg beströdd med asphängen. De lyste som silver i månens ljus.
Cilla sopade långsamt ned dem med en kvist, som hon brutit under vägen.
»Tänk, att allt kunde bli så förändrat, så i ett tag förändrat, bara salig kungen dog», sade hon eftersinnande.
»Ja — är det inte förunderligt, att en enda människa kan mäkta få ett sådant varde ljus över tingen,
