Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/188

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

180

Lars Cruus var, såsom nyss nämndes, hemkommen redan i april 1643, således innan Gustaf Horn firade sitt bröllop med Sigrid Bielke, och det är troligt, att han sammanträffade med Agneta Horn vid någon af festligheterna med anledning häraf. Fru Ebbas ord låta äfven förstå att den i »ridderlige exercitier» utbildade unge mannen, som sett och hört så mycket i främmande land, redan nu gjort intryck på den lifliga trettonåriga Agneta.

I slutet af året (1643) reste Lars Cruus ut till arméen i Holstein för att börja sin krigarbana under Lennart Torstensson. Han lyckades genom sitt raska uppträdande vid flera tillfällen vinna den store fältherrens bevågenhet och blef, då denne i augusti 1644 lämnade Holstein, utnämnd till ryttmästare vid hans lifregemente. Många voro de äfventyr, som berättades om honom. Kort före slaget vid Jankowitz (1645) blef han häftigt sjuk, så att man gaf honom förlorad. »Men Gudh halp honom vnderlighen», heter det, »bådhe ifrån fienden, som honom lijka såsom dödan plundrade och sköt tw skott igenom sängen, och ifrån kranckheeten åter på fötterna igen.» En annan gång, då han nyss blifvit befordrad till öfverstelöjtnant, träffades han under ett ströftåg af en muskötkula i hufvudet, dock utan att lida stor skada. Han lyckades slå fienden på flykten och återvände till lägret »medh godh reputation».

Att Lennart Torstensson hyste förtroende för den unge krigaren, visar sig af det uppdrag, som han gaf honom kort efter slaget vid Jankowítz. Angelägen om samverkan med furst Rakoczy i Siebenbürgen, hvarom underhandlingar länge pågått, skickade han Lars Cruus till denne »vthi någhre wichtige ährender». Dessa uträttade han på bästa sätt och »bleff ock aff Försten för sitt skickelighe compertement begåfwat och medh stoor ähra depescherat». Vid sin återkomst under belägringen af Brünn blef han »för thetta sitt tappre och försichtige förhållande» utnämnd till öfverstelöjtnant vid öfverste Tidemans regemente.

Äfven från denna utrikes vistelse hemkallades emellertid Lars Cruus af sin moder. Hennes äldste son, Johan Cruus, hvilken såsom krigskommissarie bevistade danska kriget, hade nämligen dött i Skåne i slutet af år 1644, »och hon begärade,