Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/196

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs

188

Schrif migh och till huru medh Lisbeta[1] Sparre ähr nu, om hoon ähr bättre tillfreds medh Gubben sin ähn tillförenne.

Af Refle den 11 Decemb.
A:o 1646

d[in] t[rogna] m[oder] b[roder] i d[öden]
Erich Oxenstierna
 Axelsson.

Hälsa moster din[2] och B. Lars Kruse. Låt megh weta om S. Kirstin Baneer har fått mitt bref. Rätt nu får iagh dit andra bref, der du migh något mehra om edert tillståndh tillschrifwer. Dank hab. Din far och moor må wäl på Malla.[3]

Schaffa alla innelagde wäl till dem de tillhöra.

(Kvartsblad utan utanskrift.)


Sid. 109. Två bref från Agneta till Kerstin Posse, hvilka meddelas längre fram som tillägg till 1650 års anteckningar, belysa det förtroliga förhållandet mellan fostersystrarna.

Från Kerstin Posses yngre syster Märta finnes i arkivet på Börstorp ett bref till Agneta Horn, skrifvet 1662 66 från Arensburg på Ösel, där hennes andre man, Per Fleming, då var guvernör. Det är svar på ett bref, där Agneta beklagat deras olyckliga öfverresa från Sverige. »Så vett fullr gudh», skrifver hon, »att vij stor skada hadhe; men [jag] önska[r] som min k. syster att gudh wille bevara min k. man och lätta migh behålla min hungnat, så ähr dätt andra väll till båtta.»


Sid. 112. Enligt Axel Oxenstiernas egenhändiga påteckning mottog han brefvet från Gustaf Horn på Tidö den 17 aug, 1647.

  1. Ellen Fries läser här »lesbita Sparre» och tillämpar uttrycket på Agnetas friare. Hon ser däri en antydan om det lyte, som gjorde honom till åtlöje. Erik Oxenstierna har vid detta ord liksom flerstädes utelämnat prickar öfver i, hvarför det är otydligt. Sammanställdt med det följande »hoon», torde det dock böra läsas »Lisbeta» och afse hans styfkusin, som 1650 blef gift med Arvid Horn.
  2. Änka efter Johan Jespersson Cruus.
  3. Gustaf Horns gård i Estland.