Sida:Agneta Horns lefverne.pdf/219

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

NÅGRA ORDSPRÅK,
som Agneta Horn använder, jämförda med Grubbs »Penu proverbiale», uppl. af 1678.

(s. 23) (Hon) hölt sin lofven så som hunden hölt fastan.
Grubb s. 297 Han håller affsked, som Hunden fastan.
 
(s. 34) Du är väl klok nog som gammalt folck.
Grubb s. 298 Han är fulle så klook som gammalt folck.
 
(s. 54) Själf göra, själf bära.
Grubb s. 716 Siälff giöra, skiälff bähra.
 
(s. 56) Ur askan och i ellen.
Grubb s. 839 Uhr askan i elden.
 
(s. 65) Di värsta fölen bli di bästa hästarna.
Grubb s. 6 Aff ruggota Fohlar blijr och goda Hästar.
 
(s. 78) Få först, flå sedan.
Grubb s. 225 Få först och flå sedan.
 
(s. 80) Så hvitt salt har jag sitt förr.
Grubb s. 772 Swart Salt aff ond Giäldenär.
 
(s. 84) Blir jag inte gift, så blir jag inte heller knekt.
Grubb, Tillägg s. 12 Blijr iagh ey gifft, så blijr iagh icke heller någon Landzknecht.
 
(s. 88) Ingen ville bita det djuret.
Grubb s. 114 Den Hund man drar til Skogz, han bijter intet mång Diur.
 
(s. 89) Jag måtte taga betslet med tänderna.
Grubb s. 294 Han tog Betzel medh Tänderna.
 
(s. 109) Blod är aldrig så tjockt, det är icke tunnare än vatten. (afsiktlig förvrängning?)
Grubb s. 49 Blod är altijd tiockre än Wattn.