lifvet därifrån. Men så hinte de till att möta honom, förr än han kom till lande. Och toge de mig upp och mente, att halsen har reda varit af mig, men mig skadde, Gud ske lof, inte mer än att jag har skafvit lite huden af den högra tinningen och jag inte kunne väl röra den högra armen i några dagar.
Men min mormor visste intet däraf, utan jag var så yr i mitt hufve, att jag måtte ligga i några dagar. Och min moster sade, att jag hade ondt af os. Och halp mig så Gud denna gången utur en stor fara, som jag var i.
I mars drog min mormor till Nyköping till att göra min moster bröllop, hvilket stod den 18 aprilis, där jag ock var med. Och till midsommar droge vi hem till Tidö, och strax därefter droge vi till Stockholm, och vore vi där sedan stadigt.
Anno 1641 om hösten drog min morbror Johan och
hans fru till Tyskland till traktaten, och såg jag henne
aldrig mera; och honom har jag än inte heller sett, Gud
hjälp honom väl med hälsan till oss igen, att jag måtte
en gång få se honom!
