lärarekollegium framhållit vådan av fristående forskningsinstitut utan fast samband med en högskolas fakultet, som kan leda och kontrollera den nya vetenskapens utveckling, och har påpekat, huru sådana institut lätt försumpas utan kontakt med övriga vetenskapsgrenar och stödet av en högskolas organisation.
Om man söker få en föreställning om de teoretiska eller praktiska arbetsuppgifter, som skulle tillkomma det nya institutet, så skall man i tillgängliga handlingar väl finna entusiastiska omdömen och allmänna uttalanden om rasbiologiens föremål, men man saknar alldeles arbetsprogram. Om riksdagen nu skall frångå principen att låta en ny vetenskap utveckla sig i skygd av en högskola, kunde man fordra icke endast allmänna uttalanden utan ett vida mera detaljerat och klart framlagt arbetsprogram.
Det forskningsinstitut, som planlägges, måste under sekler kontinuerligt. fortsätta sitt arbete, om det över huvud taget skall lämna resultat. Det synes då vara av mindre vikt att brådska med inrättandet av institutet än att grunden för denna forskning lägges på ett så kritiskt sätt, att resultatet av utgifter och arbete äventyras.
Det är också slutligen att betänka, huruvida denna tid, då landets redan befintliga vetenskapliga institutioner lida under den största penningbrist, så att man till och med på grund av penningenöd måst avstå från att prenumerera på vissa vetenskapliga tidskrifter vid Karolinska institutets bibliotek, är den rätta tidpunkten att starta detta nya stora institut med dess ovissa mål.
Då den tilltänkta ledaren för det rasbiologiska institutet bestämt motsatt sig den vägen, att en professur upprättas med en universitetsinstitution som utgångspunkt för rasbiologiens utveckling, synes icke annan utväg återstå än att yrka avslag å utskottets hemställan.
Jag frågar eder, mina. herrar: om icke efter dessa upplysningar, då vetenskapsmännens uppfattningar äro så vitt skilda, så att bland Karolinska institutets 23 i omröstningen deltagande ledamöter icke mindre än 11 röstade emot den lösning av frågan, som Kungl. Maj:t föreslagit, och som utskottet i huvudsak har tillstyrkt, medan däremot 12 röstade för densamma, då meningarna således äro så ytterst delade bland vetenskapsmännen, om vilken väg man bör slå in på, och då praktiska resultat icke kunna vinnas, förrän långt fram i tiden, och det finansiella läget är så prekärt, som vi alla veta, jag frågar er då, mina herrar, om icke tillräckliga skäl föreligga att nu avslå Kungl. Maj:ts proposition? Bör man icke se tiden an, till dess förhållanden inträtt, då det statsfinansiella läget icke är sådant som nu, och då vetenskapsmännen hava kunnat komma till en mera bestämd uppfattning om nyttan av detta rasbiologiska institut, och först då definitivt fatta ståndpunkt till frågans lösning.
Jag ber på de skäl jag anfört, herr talman, att få yrka avslag på utskottets hemställan.
Herr Waldén: Herr talman, mina herrar! Jag kan verkligen icke underlåta att uttala min stora förvåning över det anförande, som nyss hölls av herr Röing, icke därför att han yrkade avslag och icke
