Sida:Anna 1846.djvu/78

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

72

kärlek och undergifvenhet, försöka att få fadrens samtycke till deras förening; men i händelse icke detta hjelpte, att han då skulle utfordra sitt möderne och dermed köpa en liten enkel hydda och dit införa Anna och der bedja och arbeta och noga akta det lilla till dess bättre dagar kommo.

Och sedan hon sagt Olof, att i blåa skåpet, som står närmast sängen, låg, under hennes begåfnings-psalmbok, ett försegladt papper, som han skulle lemna sin far; så tackade hon honom för all hans kärlek, hans ömhet, med dessa enkla och hjertliga ord, som så djupt intränga i hjertat och nedkallade öfver honom och hans Anna himlens rikaste välsignelse.

”Ack, ja! jag vet, att Gud ska’ hjelpa och bistå er!” utbrast hon med helig öfvertygelse, och ögat klarnade och de öfver bröstet sammanknäppta händerna höjdes i salig tacksamhet. ”Ni ha båda vandrat Herrans vägar och aktat på hans bud och rätter, och du Olof! du ha’ stått som hans engel vid min sida; för du ha’, näst Gud, varit min tröst och min glädje och om jag inte ha’ haft dig, så ha’ jag inte stått ut i så många år.”

Det var den 20 Maj — Olof bad och vakade ännu vid den älskade modrens dödssäng och hon väntade stilla och tålig på den sista vännens ankomst. ”Gud låt mig få dö i fred!”

bad