Sida:Anne på Grönkulla 1909.djvu/164

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Ett nytt intresse.

ett endaste dugg. Jag har gjort ett sådant där nytt slags bokmärke av rött silkespapper åt dig. De äro vådligt moderna nu, och bara tre flickor i skolan kunna göra sådana. När du ser på det, så kom ihåg

Din tillgivna vän
Diana Barry.»

Anne läste brevet, kysste bokmärket och avsände med omgående svar till den andra sidan av skolrummet.

»Min egen älskade Diana!

Du kan väl tänka dig, att jag inte är ond på dig, för att du måste lyda Din Mamma. Våra skälar kunna ändå stå i förbindelse med varandra. Din vackra Present skall jag alltid förvara. Minnie Andrews är en rätt snell liten flicka, fastän hon inte har någon fantasi, men sedan jag en gång varit Dianas besta vän, kan jag inte bliva Minnies. Ursäckta felen, för jag stavar ännu inte så perfekt, fastän jag mycket tagit mig.

Din intill döden oss skiljer
Anne eller Cordelia Shirley.

P. S. Jag skall såva med ditt Brev under min huvudkudde i natt.

A. eller C. S.

Den pessimistiskt anlagda Marilla gjorde sig beredd på mera ledsamheter, sedan Anne åter börjat gå i skolan. Men hennes farhågor besannade sig ej. Det är möjligt att Anne en smula tog intryck av sin granne på bänken, mönsterflickan Minnie Andrews; hon och herr Phillips hade i alla händelser ej några vidare sammandrabbningar med varandra. Hon gick med liv och själ upp i sina studier, fast besluten att på intet område låta sig överflyglas av Gilbert Blythe.

Deras tävlan om att vara numro ett i klassen var snart uppenbar. Gilbert tog saken helt godmodigt, men det är att

— 154 —