Vi foro från Björsäters till Forshems gästgifvaregård. Marken börjar småningom höja sig emot Kinnekulle. Sköna löfträd luta sig öfver den smala vägen, mellan hvilka Venern öfver frodiga ängar framglänser.
Arnäs har en ganska täck belägenhet på en låg udde, som, föga höjande sig öfver Venern, ligger helt nära vägen. Detta ställe, som fordom hetat Aranäs, är ryktbart i våra häfder. Olof Skötkonung hade här omkring år 1000 en borg. Riksmarsken Torkel Knutsson, som var ägare häraf, hade 1304 hitbjudit Konungen Birger Månsson och Hertigarne Erik och Valdemar. Samme Konung aftvingade vid detta tillfälle sina bröder en skriftlig försäkran, hvilken väckte misstroende och alstrade olyckor. Kort derefter skola nunnorna från Gudhems kloster vistats här någon tid bortåt. Denna kungsgård har sedermera kommit i enskildes händer och blifvit 1681 indragen till kronan; men kort derpå har åter enskild man blifvit genom byte innehafvare häraf. Här märkas ännu några svaga lemningar efter vallgrafvar, i hvilka stundom qvadersten funnits. Härvarande åbyggnader äro trähus. På detta ställe, hvarest statskonsten och renlefnaden fordom sökte omgifva sig med mörker, arbetas nu för spridande af ljus, nemligen genom glasblåsning.
Forshems kyrka är en uråldrig byggnad, hvilken, ehuru till en del förändrad i sednare tider, förtjenar att närmare granskas. Denna helgedom har ursprungligen bestått af ett enda skepp med torn åt vester och korutsprång åt öster. Hela längden invändigt utgör 81 fot och bredden omkring 20. Samma kyrka blef 1761 och 1762 utvidgad och är nu en korsbyggnad. Den ursprungliga delen har under tornet tunnhvalf och i korfyrkanten korshvalf med trestafviga gördelbågar, som uppspringa från
