Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/280

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

270

vandalisering beröfvat nordens herrligaste tempelbyggnader sina passande altarprydnader, och att smaklösheten och okunnigheten förstört deras andaktsväckande perspektiver, vill jag med några få exempel ådagalägga.

Lunds kathedral, som är en ansenlig korsbyggnad i rundbågstil, fick redan 1577 en altartafla med flygelstycken, hvilken utförd uti Italienskt manér upptornades ungefär midti kyrkan. Denna altartafla, som bestod af svart, hvit och spräcklig marmor, fördelades uti en större och tvenne mindre afsatser. I nedersta afsatsen föreställdes i midten nattvarden; härunder Johannes och Mattheus, samt häröfver Marcus och Lucas, alla med sina attributer; vid sidorna tvenne qvinnogestalter, förmodligen Maria, Frälsarens moder, och Maria Magdalena. Öfverst bröstbilder af Konung Fredrik II med dess gemål och en ung Prinsessa samt Danmarks och Mecklenburgs vapen. I andra afsatsen stodo Paulus, Petrus och Laurentius; vid sidorna härom suto tvenne qvinnofigurer; och häröfver en bröstbild, måhända af Frälsaren. I öfversta afsatsen sågs en qvinnogestalt, och vid hvarje sida om denna tvenne englar, öfverst Guds lam. Hithörande flygelstycken föreställde Adam och Eva vid kunskapens träd och Christus på korset i förening med kolonner och karyatider, snärklar och krukor utan något tänkbart sammanhang. De heliga föremålen liksom kringsväfvades af en febersjuk konstnärs fantastiska drömbilder. Om härtill lägges, att både marmor och trä fått en narraktig utsiring med brokiga färger och pråliga förgyllningar; så torde enhvar finna, att denna altarprydnad varit i alla afseenden förfelad. Men den nya tidens förderfvade smak tyckte sig böra ytterligare försköna den ryktbara kathedralen. På den höga mur, som åtskiljde mellan- och tvärskeppet, uppfördes 1626