Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/306

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

296

den dörröppning, hvilken ofelbart varit å södra, få vi också här åtta. Korrundeln har fyra fönster, omgången tre; då härtill lägges det motsvarande stora fönstret i vester, få vi åter åtta. Tvenne ingångar från korsarmarna och fyra från koromgången till grafrummen, en från sidoskeppen till hvarje trapptorn; alltså åtta inre dörröppningar. Härvid bör likvisst anmärkas, att ingången till norra trapptornet är, liksom vid Husaby kyrka, igenmurad, och att ingångarne till sakerstian och det motsvarande grafhvalfvet ej kunna, emedan de icke äro ursprunglige, tagas i beräkning. Betraktom slutligen den sköna, den konstmässiga fönsteröppningen å tvärskeppets norra gafvel. Från midtringen utspringa åtta kolonner. Desse sammanhållas med åtta bågar och häromkring åter en cirkel. Vi se sålunda äfven här den heliga åttan. Härvid skulle dock kunna invändas, att hufvudfasadens stora fönster är tredelt; men en dylik anordning är mycket vanlig i äldre kyrkobyggnader, ehvad grundtal byggmästaren än föreskrifvit sig. Det tyckes, som man ansett sig kunna utan det helas störande erinra om christendomens heliga tretal.

Af ofvananförda förhållanden torde det vara uppenbart, att den, som uppfört kyrkan, varit väl hemmastadd i medeltidens konstutöfning. Men vi måste likvisst anmärka, att, ehuru denna helgedom är en lycklig skapelse, och att, ehuru hela dess grundidé och alla dess särskilda delar stå uti ett skönt förhållande till hvarandra, likväl afvikelser från den vanliga grundregeln här finnas. En medeltidskyrka, som består af mellan- och sidoskepp, har merendels en sådan anordning, att det förra är dubbelt bredare och högre än de sednare. Mindre afvikelser härifrån torde af ovarsamhet vid en byggnads uppförande