Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/51

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
41

Betraktom till en början Tyska kyrkan, som 1648 invigdes och kallades enligt nya tidens bruk icke efter något helgon utan efter då regerande Drottningen Christina. Denna kyrka, som är byggd af Holländskt murtegel, består af ett långhus, som i vester omfattar ett torn och i öster har en femsidig gafvelmur. Tornet har en liten ornamentslös ingång. Långhuset har fem fönster och en ingång å hvarje sida och ett fönster å hvarje gafvelbrytning med undantag af den mellersta, hvilken intages af en altartafla. Mellan fönster- och dörröppningar, hvilka ha spetsbågar, utspringa sträfpelare. Grefve Rutger von Aschebergs grafkor är vid kyrkans östra ända uppfördt i en ansenlig åttkant, som har stora fönster med raka betäckningar. Långhusets vattentak utgöres af tvenne afdelningar, tornets af en genombruten uppsats med en ansenlig spira. Grafkorets vattentak består af en åttkantig kupa med en lanterna. När man besinnar, att denna byggnad är, eller åtminstone bort enligt grundidéen vara i spetsbågsstil; så inser man, huru illa alla vattentaken äro derefter lämpade, att ej nämna gesimser m. m. En blick på kyrkans inre visar, att man icke haft något begrepp om den stil, hvarefter man uppdragit hennes murar. Inre betäckningen börjar med en mycket tryckt och öfvergår i en halfrund hvalfform. Ankarbjelkar, som sammanbinda murarna, uppehålla den nedre och understödja den öfre hvalfafdelningen. Denna betäckning är af målade bräder, hvilka, om de än fått anputs, aldrig kunde med en så vidunderlig sammansättning få utseende af sten. Altartaflan omfattas af tvenne Joniska, randade pilastrar, som hvila på höga fotställningar och uppbära en spetsbåge. Midten intages af ett ansenligt krucifix och bakgrunden af Golgatha och Jerusalem. Från ett moln frambryter en