Sida:Anwisning till Tarfwelig Matredning-1818.djvu/171

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
165
Om Ostgöring.

tages något härutaf, hwilket först smältes i pan­na, och deruti stekes sedan som i smör. På detta sätt gör man sig det mesta gagn af njurtalgen, särdeles i de hushåll, hwarest smöret är en betydande artikel.




Om Ostgöring.

Sötmjölks-Ost.

Härtill får icke wara annat än nymjölkad mjölk, ju mera ju bättre, ända till 20 kannor, hwaraf blifwer en stor ost; will man förbättra den med tillökning af söt grädda, får man den så mycket smakligare. Denna mjölk sättes på elden, men bör icke göras mycket het innan lö­pet ilägges; hwarefter den icke eller blir länge stående på elden, utan då man finner osten wäl skära sig, så lyftes kärlet derifrån. Då osten samlat sig, upptages den och lägges i sitt kar, wändes och kramas flere gånger, att wasslan wäl må afrinna, så att osten icke behåller några hål, hwilka alltid wålla att den jäser. När den är kramad wäl hård, så har man en träd­botten som passar ned i karet, med ett band eller handtag, så att man lätt kan upplyfta den. Denna botten lägges ned i karet, och en sten derofwanpå; hwarefter karet sättes uti en så eller bytta, och så mycket kallt watten slås i kär­let, att det skyler wäl osten, som står dermed ett dygn; tages sedan upp och ligger ännu ett dygn uti karet, hwarefter den slås warligt upp på ett bord i ett rum, dit hwarken sol eller luft

kan intränga, och der ligger den i twå dagar,

utan