Öl-ätticka på annat sätt.
När man bränner bränwin, så tages efterlank, till hälften af det mått ätticka man will tillreda. Då brygger man lika många kannor god stark wört, hwilken kokas klar, och sedan blandas så het till efterlanken, att man tål hålla handen till bottnen i gäsningskärlet. Dertill har man en hög bytta med täppt låck, som ett godt qwarter från bottnen bör hafwa ett tapphål; i denna bytta slås ätticks-lagen; och deruti lägges straxt gäsnings-ämnet. Härtill tages, till hwar kanna ätticka, ett struket matskedblad färsk gäst, surdeg af ett litet muskotts storlek, ett theskedblad fint stött hwit winsten, och 3 matskedblad god winätticka, hwaruti röres så mycket sigtadt kornmjöl, att derutaf kan göras små kulor, hwilka straxt läggas i ättickan; öfwer kärlet bredes först ett linne, hwarefter låcket påsättes, och kärlet stället i en spis som eldas. Der står det 3 weckor eller en månad, hwarefter ättickan aftappas igenom en uti tratten lagd flanells-lapp; då ättickan sedan på buteljer förwaras i källare.
Att göra sig Win-ättika.
Ett skålpund hwit winsten twättas wäl ren i kallt watten, och lägges sedan på porselins-fat, att på en warm kakelugn eller i solen wäl torka. Sedan tages en kanna af den bästa franska win-ätticka; derutaf slås så mycket på winstenen, att den blott skyles, och dermed står den i twänne dagar; då afhälles den lilla wätskan som der kan wara, winstenen utbredes åter på sitt fat till torkning, och då den är torr, tillslås åter lika mycket ätticka, som förra
