Hoppa till innehållet

Sida:Böneskrift till det 16de Lagting Storthinget.djvu/9

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
9

stolta norrmanswärdighet och med de insigter friheten har förskaffat mig, hade stött ifrån mig den hand, som swensken så ofta hade räckt mig. Mig tycktes, när jag tänkte på min stolthet öfwer att wara oberoende af Swerge och dock derwid beroende af Ryssland eller Frankrike, af England eller Tyskland, att jag såg gamle Nesselrodes eller gamle Metternichs sarkastiska leende, som innebar: hwad är wäl din förmenta, lumpna oafhängighet annat än ett lekwerk för barn, en blodig ironi?

Låtom oss, storthingsmän, i stället för att arbeta på oafhängighet af Swerige och derwid likwäl wara afhängige af främmande, anwända alla wåra krafter på att ingifwa dem respekt, och wi kunna då hafwa den wisshet, att wåra efterkommande skola skörda frukterna af wårt arbete. Om 7,000,000 menniskor, boende på halföar, utrustade med sjömän och soldater, som kunde med heder förswara sin plats bland hwarje armés eller flottas eliter, oåterkalleligen wore förenade och bidroge med anda och hjertan, med arbete och full tillförsigt, till ett och samma ändamål, då skulle det wisst icke falla någon in att wilja molestera dem, och icke heller skulle någon behöfwa tillkallas för att egna dem sitt beskydd.

Och hwad will beskydd säga? Politiken wexlar hwarje ögonblick, och hwem säger oss dessutom, att icke wåra beskyddare plötsligen börja kriga sinsemellan, att icke Frankrike, liksom det har gjort med Finland, gifwer bort Norge till Ryssland, eller att icke England gifwer bort oss till denna makt, eller såsom det redan en gång gjort, till Swerige. Hwem säger eder, att icke England, under förewändning af att beskydda oss, hwilket för resten ett krig med Frankrike kunde förhindra, pålägger oss en handelstraktat, (Methuen, Portugal), som skulle förlama oss och göra oss till endast en wanmäktig förbrukare af dess egna produkter, eller en fordran, (Grekland, Pacifico), från hwilken man aldrig mer blifwer fri. We den, som andas genom främmande tillåtelse! We den, som blott lefwer på sina grannars nåd! Må man wara stark i denna werlden, icke blott derföre att i wårt århundrade mäktiga familjer gruppera sig tillsammans, men derföre att i nästa århundrade skola werldsdelar sammanknytas, och derföre, att Indien, Kina, Australien, Amerika och Ryssland skola twinga de europeiska staterna, för swaga att bilda den nödwändiga motwigten, att i sig upptaga alla mindre parceller, som icke utgöra delar af ett stort helt.