62
landskap vid en flod eller vik står ett rundt altare, på hvilket ligger ett hjerta. Mellan detta och Carlvagnen sväfvar i luften ett knippe af två nycklar och ett kors (Bremens och Verdens vapen).
Diam. 1414 lin. (12 storl.). Slagen till Riksdalers skrot och korn (en s. k. Huldigungs-Thaler), i anledning af arfhyllningen, som af Bremens och Verdens Ständer aflades i Stade d. 20 April 1692 och å Konung Carl XI:s vägnar mottogs af Svenska Riksråden Frih. Henrik Horn och Grefve Nils Bjelke samt vice Presidenten i Wismars Tribunal Joachim Rudiger von Owstien. — K. Mk. o. B-n (bland Konung Carl XI:s medaljer).
Horn, som 1651 blef Friherre och 1660 Riksråd, hade deltagit i Konung Carl Gustafs krig i Pohlen. Sedan han 1676 blifvit af den allierade fiendens här fördrifven från Stade, utnämndes han följande året, ehuru obekant med sjöväsendet, till Amiral General och tog befälet öfver Svenska flottan. Den förlust han lidit på sjön (se N:o 1), upprättade han i någon mån, då han på hösten samma år dref den Dansk-Norska hären ur Jemtland.
RUTGER von ASCHEBERG.
Född i Carland d. 2 Juni 1621. Grefve; Kongl. Råd; Fältmarskalk; Generalguvernör öfver Skåne, Halland, Göteborgs och Bohus Län samt Dalsland; Riddare. Död d. 17 April 1693.
Åts. IDEM PACIS ERAS MEDIUSQUE BELLI. Grefve Aschebergs bröstbild, h. s., i harnesk. — Nederst: f.
Fråns. RUTG. AB ASCHEBERG COM. SEN. R. MARESCH. PLUR. PROV. GUBERNAT. NATUS MDCXXI SVEC. COMMODO IMPENS. ANNIS LV OB. MDCXCIII inom en krans af lager och ek, på hvars nedra del är fästad en murkrona.
Diam. 1012 lin. (7 storl.). Grav. af C. G. Fehrman. (St. på K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1790. — K. Mk. o. B-n i silfver.
Gr. Aschebergs namn är ett af de mest lysande i Svenska krigshistorien. Vid 13 års ålder ingick han som Page vid Svenska armeen, hvars mödor och ära han delade i femton stora fältslag samt i många mindre strider och belägringar, efter hand uppstigande till
