Den här sidan har korrekturlästs
101
till hans hjälp.
»Jag minnes den tid, då vi fingo mjöd,
»Och vi lovade i ölsalen.
2635 »Vår herre, som gav oss de ringar vi bära,
»Att vi ville gälda, om han finge
»Behov av sådant, dessa stridsrustningar,
»Hjälmar och hårda svärd. Därför har han valt oss
»Självmant ur hären till denna färd,
2640 »Manat oss till bragder och givit mig dessa skatter,
»Att han höll oss för goda spjutkämpar,
»Käcka hjälmbärare, om också vår herre,
»Folkets herde tänkte ensam
»Utföra åt oss detta hjältedåd,
2645 »Därför att bland människor han utfört de flesta
»Djärva bragder. Nu är den dag kommen,
»Då vår konung behöver goda
»Kämpars styrka. Låtom oss gå fram
»Och hjälpa stridshövdingen, medan ännu varar
2650 »Den hemska glöden. Gud vet med mig,
»Att mig är mycket kärare, att glöden famnar
»Min kropp tillika med min guldgivare.[1]
»Ej synes mig tillbörligt, att vi bära våra sköldar
»Tillbaka till hemmet, om vi ej dessförinnan
2655 »Kunna fälla fienden, skydda väder-götarnes
»Furstes liv. Jag vet väl, att han ej
»Av gammalt förtjänat att nödgas ensam
»Bland götarnes skara lida trångmål
»Och falla i striden. För oss båda skola svärd och hjälm,
2660 »Brynja och stridsskrud vara gemensamma.»
Sedan gick han genom dödsröken, bärande hjälmen
»Och vi lovade i ölsalen.
2635 »Vår herre, som gav oss de ringar vi bära,
»Att vi ville gälda, om han finge
»Behov av sådant, dessa stridsrustningar,
»Hjälmar och hårda svärd. Därför har han valt oss
»Självmant ur hären till denna färd,
2640 »Manat oss till bragder och givit mig dessa skatter,
»Att han höll oss för goda spjutkämpar,
»Käcka hjälmbärare, om också vår herre,
»Folkets herde tänkte ensam
»Utföra åt oss detta hjältedåd,
2645 »Därför att bland människor han utfört de flesta
»Djärva bragder. Nu är den dag kommen,
»Då vår konung behöver goda
»Kämpars styrka. Låtom oss gå fram
»Och hjälpa stridshövdingen, medan ännu varar
2650 »Den hemska glöden. Gud vet med mig,
»Att mig är mycket kärare, att glöden famnar
»Min kropp tillika med min guldgivare.[1]
»Ej synes mig tillbörligt, att vi bära våra sköldar
»Tillbaka till hemmet, om vi ej dessförinnan
2655 »Kunna fälla fienden, skydda väder-götarnes
»Furstes liv. Jag vet väl, att han ej
»Av gammalt förtjänat att nödgas ensam
»Bland götarnes skara lida trångmål
»Och falla i striden. För oss båda skola svärd och hjälm,
2660 »Brynja och stridsskrud vara gemensamma.»
Sedan gick han genom dödsröken, bärande hjälmen
- ↑ Näml. »än att jag skulle låta honom ensam omkomma».
