Den här sidan har korrekturlästs
30
unferð yttrar sig
»Då uppsökte han de ärorika Scyldingarnes,
»Syddanernas folk över vågornas svall.
465 »Just då rådde jag över danernas folk
»Och innehade ung det vida riket,
»Hjältarnes borg; då var Heregar död,
»Min äldre broder, Healfdenes son,
»Ej mer i livet; han var bättre än jag
470 »Sedan bilade jag denna fejd med skatter;
»Jag sände till Wylfingarne över vattnets rygg
»Gamla smycken; han svor mig eder.
»Sorg i mitt sinne är mig att säga
»Till vem det vara må, vilken våldsam fiendskap
475 »Och nesa Grendel berett mig i Hjort
»Med sina hätska anslag. Min krigarehop,
»Min salsskara har smält samman; ödet har bortsopat dem
»I Grendels fasansfulla våld; men Gud kan lätt
»Hejda den djärve fienden i hans dåd.
480 »Rätt ofta hava, druckna av öl,
»Kämparne lovat vid dryckeskannan
»Att i ölsalen vilja bida
»Striden mot Grendel med svärdseggarnas fasor.
»Då var denna hirdens mjödsal blodfärgad
485 »Vid morgontiden, då dager lyste,
»Varje bänktilja övergjuten med blod.
»Så mycket färre trogna ägde jag,
»Dyra kämpar, som dem döden bortryckt.
»Sitt nu ned till gästabudet och tänk i tid
490 »På segerära åt männen, som din håg bjuder!»
Sedan gavs de samlade götamännen
Plats på en bänk uti ölsalen;
Dit gingo de tappre, de mycket stolte
Att sätta sig ned. En sven passade upp,
495 Bar i handen en sirad ölkanna,
Iskänkte den klara drycken. Skalden sjöng stundom
»Syddanernas folk över vågornas svall.
465 »Just då rådde jag över danernas folk
»Och innehade ung det vida riket,
»Hjältarnes borg; då var Heregar död,
»Min äldre broder, Healfdenes son,
»Ej mer i livet; han var bättre än jag
470 »Sedan bilade jag denna fejd med skatter;
»Jag sände till Wylfingarne över vattnets rygg
»Gamla smycken; han svor mig eder.
»Sorg i mitt sinne är mig att säga
»Till vem det vara må, vilken våldsam fiendskap
475 »Och nesa Grendel berett mig i Hjort
»Med sina hätska anslag. Min krigarehop,
»Min salsskara har smält samman; ödet har bortsopat dem
»I Grendels fasansfulla våld; men Gud kan lätt
»Hejda den djärve fienden i hans dåd.
480 »Rätt ofta hava, druckna av öl,
»Kämparne lovat vid dryckeskannan
»Att i ölsalen vilja bida
»Striden mot Grendel med svärdseggarnas fasor.
»Då var denna hirdens mjödsal blodfärgad
485 »Vid morgontiden, då dager lyste,
»Varje bänktilja övergjuten med blod.
»Så mycket färre trogna ägde jag,
»Dyra kämpar, som dem döden bortryckt.
»Sitt nu ned till gästabudet och tänk i tid
490 »På segerära åt männen, som din håg bjuder!»
Sedan gavs de samlade götamännen
Plats på en bänk uti ölsalen;
Dit gingo de tappre, de mycket stolte
Att sätta sig ned. En sven passade upp,
495 Bar i handen en sirad ölkanna,
Iskänkte den klara drycken. Skalden sjöng stundom
