Den här sidan har korrekturlästs
46
hroðgar förärar
»I svåra band. Där skall han bida,
»Den skuldbefläckade mannen, på den stora domen,
»Som den härlige skaparen skall fälla över honom.»
980 Då blev Ecglafs son[1] tystare
Med sitt skrytsamma tal om stridsbedrifter,
När ädlingarne, tack vare jarlens kraft,
Fingo skåda fiendens hand och fingrar
Högt uppe i taket. Framtill var var och en
985 Av de fasta naglarna snarlik stål;
Den hedniske kämpens handsporre[2] var
Otäck och hemsk. Var och en sade,
Att intet beprövat kämpasvärd
Ville bita på honom samt avhugga
990 Skräckbringarens blodiga stridsnäve.
»Den skuldbefläckade mannen, på den stora domen,
»Som den härlige skaparen skall fälla över honom.»
980 Då blev Ecglafs son[1] tystare
Med sitt skrytsamma tal om stridsbedrifter,
När ädlingarne, tack vare jarlens kraft,
Fingo skåda fiendens hand och fingrar
Högt uppe i taket. Framtill var var och en
985 Av de fasta naglarna snarlik stål;
Den hedniske kämpens handsporre[2] var
Otäck och hemsk. Var och en sade,
Att intet beprövat kämpasvärd
Ville bita på honom samt avhugga
990 Skräckbringarens blodiga stridsnäve.
Sedan lät man snabbt händerna smycka
Hjort innantill: det fanns en mängd
Män och kvinnor, som satte i stånd
Den gästvänliga vinsalen. Guldskimrande skeno
995 Bonader längs väggarna, många underbara syner
För alla män, som skåda på dem.
Det härliga huset, fullständigt innantill
Hopfäst med järnband, var illa skadat,
Gångjärnen sprängda; taket ensamt
1000 Blev alldeles oskadat, då skräckbringaren,
Skuldbelastad, tog till flykten,
Misströstande om sitt liv. Ej är det lätt
Att fly undan döden — göre det den som vill! —;
Utan drivet av tvång, skall varje människobarn,
1005 Som hyser en själ och bor på jorden,
Nödgas söka den redda bädden,
Hjort innantill: det fanns en mängd
Män och kvinnor, som satte i stånd
Den gästvänliga vinsalen. Guldskimrande skeno
995 Bonader längs väggarna, många underbara syner
För alla män, som skåda på dem.
Det härliga huset, fullständigt innantill
Hopfäst med järnband, var illa skadat,
Gångjärnen sprängda; taket ensamt
1000 Blev alldeles oskadat, då skräckbringaren,
Skuldbelastad, tog till flykten,
Misströstande om sitt liv. Ej är det lätt
Att fly undan döden — göre det den som vill! —;
Utan drivet av tvång, skall varje människobarn,
1005 Som hyser en själ och bor på jorden,
Nödgas söka den redda bädden,
