med ett plötsliget omkullfallande härjemte war ock för honom mycket mindre byggningshielp at af konungen wenta som han med Liturgiens frimodiga och bestendiga förkastelse drog öfwer sig en sådan konungens wrede, hwilken lik en storm, kastade honom ifrå Sticht, Säte och Embete, år 1580.
iii. M. Petrus Michaelis blef såsom mycket troligt är, så emot sin wilja, som emot sin förmodan och tancka, af K. JOHAN förordnad til Biskop i then afsatta Bisp Martins ställe. Han war tå redan på ottationde ålders år, och dödde inom samma år 1580; therföre hafwer han hwarken tilflytt Biskopsgården eller bekymmer haft och någon anstalt giort om thes vprettande; vtan lefde och dödde i sin egen gård, öster vt ifrån domkyrkon, icke longt ifrå Torget.
iv. M. Petrus Caroli Scheningensis kom fuller, för Liturgiens skul, then han befrämjade, med mycken K. JOHANS nåd flytte ifrå Calmar toö Biskops-embetet i Linköping; Men huru han af sig sielf war förmögen och wäl kunnat få af Konungen behirllig byggnings; brydde dock han sig altsintet om någon Biskopsgårdsbyggnad; dels emedan han sielf war redan kommen til hög ålder at han wetste sig icke hafwa monga år öfriga at lefwa; delss emedan han hade i staden S. Mårens Præbendæ gård. then han redan år 15421 af K. GUSTAF hade fådt. Honom vprettade och inredde han ifrå år 1582 tå han d. 11 Februarii omsider fådt sin Biskopsfullmacht. Och i samma gård dödde han d. 26 Octobr. 1587, så at Gråmunklostret, som war gifwet til Biskopsgård, fördiupade sig ju länger thes mer i thes ödesmål på the 5 år, som thenne Mäster Peder Caroli hade wanskött Embetet.
