v. M. Petris Benedicti Oelandus hit flyttad ifrå Wästerås år 1589, war then förste Biskop, som hafwer byggt then nu warande Biskopsgården, vti och af thet Munkekloster, hwilket såsom förrvt blefwet berettadt, K Gustaf then förste thertil lämnat och skänkt hade. Thet hade ifrån år 1564, tå thet, såsom ock tilförne är sagt, tillika med hela staden afbränt, legat öde i 25 år. Theraf kan man lätteligen finna, huru skröpeliget thet öfwer alt monde tå sedt vt, samt hwad möda och kostnad fordrades til at theraf vpretta en beqwämlig Biskopsgård. Biskop Peder war en idog och drifwande man; Han tog, efter konungens befalning, thenna desperata Reparationen vppå sig, och fick en anseelig byggnings-hielp af kounungen vtu publique Cassa, emedan domkyrkian, som än stod vnder kostsam årlig omlagning och byggnad, icke kunde af sina inkomster tilräckeligit förskiuta til Biskopsgprden vp- och inrettande. Vtom thet, hwad konungen här til []isordnat, finner man, at Stichets Prästerskap hafwer som icke blefwit befaldt: Friwilligt åtagit sig, at giöra årliga sammanskott til Biskops gårdens fullkomnande. Medelst sådana hielper och vnderstöd blefwo i thenna Biskopens tid, en del af the gamla gråstens-murarna, hwaraf Klostret bestådt, efter mögeligheten vprettade, rappade, med tak öfwerdragne och med skiljemurar afdelade til nödwendiga husrum: såsom Kamrar, Bodar, Windar, []älthus, Bryghus &c Men, emedan theraf icke kunde blifa för Biskopen sielf tienliga bo- eller wåningsrum, ty wardt han föranlåten at föranstalta om en Trädbyggning, vti hwilken han tillika med hustru och bar hälsosaml. och gemakeligen bo kunde. Pe thenna byggnaden kostade Biskopen mycket af sitt eget; thet dock blef efter hans
