Sida:Berzelius Bref 8.djvu/37

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

36

21. Berzelius till Hisinger.

Fahlun d. 25 aug. 1814.

Hvarföre låter Herr Brukspatron skräma sig af så litet som körsvennens utcommendering? Det skalle fägna mig, om Tit. får helfvetes ondt i magen, då jag berättar våra fynd och våra resultater i våra mineralogiska studier.

Vi hafva letat mineralier på tvenne ställen

1:o vid Finbo-grufvan; vi hafva der funnit:

α) Flusspath, som håller arseniksyrad mangan,

β) Yttro-cerit, et nytt mineral af en aldeles egen sammansättning, hvilket vi analyserat och funnit vara et salt med 3 radicaler, kalk, yttria och oxidum cericum, förenade med flusspatssyra « . Fossilet är ganska rart. Vi hafva funnit några få stuffer och bland dem en och annan vacker.

λ) Et nytt serpentin-likt mineral, med hvars analys vi nu hålla på.

δ) Et svart glimmerartadt fossil, också under analys,

ε) Et cramoisi-rödt fossil, som vi fått i för små qvantiteter för undersökningen.

ζ) Tennmalm, et stannas manganico-ferricus, under analys.

Jag behöfver ej nämna pyrophysalither, egna granater och krumbladig fältspath. Den sednare är och under analys och befinnes ej höra til kalkarterna utan är . Hörer således til fältspatherna.

2:o Vid Hahnerö, straxt vid Ass[essor] Gahns hytta, hafva vi funnit:

1:o) Pyrophysaliter, et par skeppund, af en större och klarare art än Finboslaget, har och en större gravitas specifica. Bör försökas på berylljord.

2:o) Smaragder, ungefär et skeppund, somliga anskutna i 6 sid[iga] prismer af ½ alns längd och 4 tums diameter. — Afzelithen befinnes vara en dylik smaragd, blott i mindre