Hoppa till innehållet

Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/557

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
337
¤ )( ° )( ¤

merendels i ödesmål; hwartil kom en olycklig wådeld, som then 11 Nov. 1677 lade alla 4 bränhyttorna med sine 16 ugnar, i aska: hwarföre ock, som Assessoren Abraham Cronström hade i Sterbhuset en ansenlig fordran, slöts förlags-contract, och pantsatte Änkan Catharina De Besche och Sönerna Hinrich och Hubbert De Trij Messings-Bruket til Guldsmeden och Handelsmannen i Stockholm, Hans Clerck, emot thet han gått för them i borgen hos Assessoren Cronström. Icke thes mindre, och på en i Revisionen faststäld fordran, stor 138670 Dal. K:mt, erhölt han inventering och wärdering then 27 Martii 1679 på Gusums Bruk, hwilket thes efterlemnade Broder Assessoren Marcus Cronström, tre gånger upbjuda lät, och sedan såsom pant tilföll then sednares Änka, Sigrid Ekehielm. Imedlertid, och som Hinrich Steinhaus, genom Bolags-contract med Hans Clerck, gick in til hälften uti alt, som med De Trijs Sterbhus slutit war; ty deltes Bruket them emellan år 1684, hwarefter Steinhaus dref sin halfdel och thermed Lagfor; men then andra hälften disponerades af Clerckiske Huset, intil thes Hans Clercks Swåger, Diedrich Wittfogel blef af thenna delen ägare, och efter honom thes Barn och Änka med sin sednare Man, Secreteraren Johan Schmidt. Steinhausen halfdel gick åter först bortt til Banquen, och sedan til Lovisinska Sterbhuset, för thet Steinhaus borgat för en Hoff-Junkare Abel Renstiernas skuld til Banquen, intil thes Georg Spalding thensamma inlöste och med sin Swåger Magnus Westerberg theraf blef ägare. Efter bägges theras död hafwa Sterbhusen tilköpt andra hälften af Wittfogelska Arfwingarna, samt sig emellan åter bytt Messings-bruket år 1736, och underliggande Hemmans ägor år 1745: warande nu för tiden Häradshöfdingen Gustaf

Spalden-
Y