Jtt rådh som j otijdh skeer/ rijmar sich så wel som itt strengia spel tå en sörgse är/ Straff och läro skal man j rettan tijd bruka
Then en dåra lärer han igenlödher skrelle/ och gör rett såsom när man weckier en man aff hardom sömpn/ Then som med enom dåra talar/ han talar med enom soffuande/ när thet vthe är så sägher han hwad är thet?
Offuer en dödhan pläghar man gråta/ ty han hafuer icke meer liwset/ men offuer en dåra skalt tu gråta/ at han intit förstond haffuer/ Man skal icke alt för mykit gråta offuer en dödhan/ ty han är til roo kommen/ men en dåras lijff är werre än dödhen/ j siu daghar gråter man offuer en dödhan/ men offuer en dåra och the ogudactiga j alla theres lijffs daghar
Tala icke mykit med enom dåra och vmgås icke mykit med en
