Den här sidan har inte korrekturlästs
ther så ondt aff/ såsom then huilkom hans owen vndkommer/ Lijka som tu slepper en foghel vthu handenne/ altså är thet ock när tu förlåter tin wen/ tu får honom intit igen/ Tu behöffuer intit löpa epter honom/ han är förlångt borto/ han är vndsprungen såsom een råå vthu nätit/ Såår kan man förbinda/ spotskt ord kan man försona/ men then som hemligheet vppenbara med honom är thet vthe.
Then som winkar med öghonen han haffuer ondt j sinnet/ och läter intit wenda sich ther ifrå/ For tich kan han well söteliga tala/ och loffuar flux thet tu talar/ men epter åt talar han annerlunda/ och förwender tich tijn ord/ Jach kan ingen ting så illa lijdha såsom then samma/ och herren lijdher honom ey heller
