men thet war tich icke ödhet/ Thesse och annor slijk ordspråk komma icke aff annat/ än at man haffuer kunnet seett och taghit ther vppå/ huru menniskiornas anslegh och håpp som mest alltijd fela/ och at annerlunda skeer än man tencker/ ther aff tå på sijdstonne wel haffuer merkt wordit/ at en annar är som allting drijffuer/ thet haffua tå somlige kallat gudh/ somlige lycko/ Tädhan äre tå sådana meenlig ordspråk vpkommen/ och äre j all tungomål wiss och sann/ såsom the ther på gudz werk grundat/ och aff gudz werkom kommen äre/ om än gudz ord ther icke är/ Twert om kallar han dårskap alt thet som vtan gudz ord och werk går/ och then wijsan som sich epter gudz ord och werk rettar/ och then en dåra som sich epter sitt egit sinne och godtyckio rettar
Her aff seer man nw huilken en merkelig wijs och from man konning
