| Johannes' sändebud. | Mattei Evangelium. | Kap. 11. | 51 |
anfäktningspröfningar och behof af särskild trosstyrka, som föranledde Johannes att så befråga sig, som här står, är owisst. Det will så synas af v. 6. Desto wissare är, att hans lärjungar behöfde den sökta stadfästelsen, då de nu skulle helt öfwerlemnas åt Jesus.
3 och sade till honom: Är du den som skall komma, eller skola wi förbida någon annan?
Den som skall komma, egentligen den kommande, således den, hwilkens ankomst enligt Ps. 118: 26. Mal. 3: 1 och andra skriftställen är wäntad. Eller skola wi förbida någon annan? Forbidandets eller wäntandets tid war nu ute. Den sjuttionde årsweckan hos Daniel war den enda som återstod.
4 Och Jesus swarade och sade till dem: Gån och berätten för Johannes hwad I hören och sen:
5 blinda få sin syn och halta gå, spetelske blifwa rena och döfwa höra och döda stå upp och för fattiga förkunnas evangelium. Es. 35: 5. Es. 61: 1.
6 Och salig är den som icke tager anstöt af mig.
Jesus war just då sysselsatt med sådana undergerningar och med evangelii förkunnande. Hörandet nämnes först. ”Kristi ord war på wisst sätt förr till hands för tron, än hans gerningar. Joh. 14: 11. Äfwen här talar Jesus ödmjukt. Han säger icke: hwad jag talar och gör.” Emellertid anföras sjelfwa gerningarne först i ordningen. Herren anför trenne grunder, på hwilka man skulle känna och erkänna honom såsom den wäntade Messias eller Kristus. Alla dessa grunder wisa tillbaka på tydliga förutsägelser i gamla testamentet. Den första grunden är, ”hwad de sågo: wälgörande underwerk. Es. 35: 5, 6. Widare hwad de hörde: evangelium eller det ljufliga och glada frälsningsbudskapet predikadt för de fattiga. Es. 40: 1–5. Härtill just egentligen war Kristus smord. Es. 61: 1–3. Detta är den andra grunden, af hwilken de kunde finna, att likasom intet annat evangelium till salighet, Gal. 1: 7, så icke heller någon annan Kristus wore att förbida. Den tredje grunden: en gestalt och ett lefnadssätt, hwaraf menniskor lätt kunde taga anstöt. Es. 8: 14; 52: 14; 53: 2, 3. Salig blifwer en menniska genom evangelium. Men Kristi evangelium är förbundet med försakelse, stundom med fängelse och martyrdöd. Salig är således den, som i tron anammar Kristi evangelium, men derwid icke tager anstöt af honom, eller stöter sig på hans utwertes armod och ringhet, på hans krubba, kors och motsägelser.
7 Men när dessa gingo, begynte Jesus tala till folket om Johannes: Hwad gingen I ut i öknen till att se? Månne ett rör, sam drifwes hit och dit af winden? Luk. 7: 24 f.
När dessa gingo, då talade Jesus det som följer om Johannes, ty döparens lärjungar kunde ännu icke bära sin mästares pris. Det hörde icke heller till det, som de skulle inberätta för honom. Salige äro de, hwilka likasom Johannes äro af Kristus högre skattade, än de sjelfwa weta af. Johannes hade aflagt ett godt wittnesbörd om Kristus. Kristus afgifwer nu ett godt wittnesbörd om Johannes. Af det ärende, i hwilket Johannes skickat sina twå lärjungar, kunde möjligen folket hafwa fattat om honom de tankar, hwilka Kristus först wederlägger. De hade i öknen wid Jordans strand, der Johannes lärt, skådat rör, som drefwos hit och dit af wädret. Sådana rör äro de, som drifwas omkring af allehanda lärdomswäder; som än låta intaga sig af menniskors bifall (Luk. 3: 15), än skrämma sig af deras hot. Men en sådan war icke Johannes. Gingen I ut till att se en sådan? Derpå måste de swara: nej. Men det hindrar icke, att på samma gång herren prisar Johannes’ ståndaktighet, bestraffar han deras ostadighet och lättsinne, som welat i Johannes finna en motbild till sig sjelfwa. I sjelfwa den upprepade frågan: hwad gingen I ut till att se? synes ligga en antydning derom, att de till stor del wid sitt utgående drifwits af en köttslig nyfikenhet, alldeles så som nu för tiden många synas gå i templet mera för att se sig omkring, än för att med frälsningsangelägenhet höra Guds ord.
8 Eller hwad gingen I ut till att se? Månne en menniska, klädd i fina kläder? Se, de som bära fina kläder äro i konungahusen.
Fina kläder stå här som en motsats till Johannes’ kamelhårsklädning.
9 Eller hwad gingen I ut till att se? Månne en profet? Ja, säger jag eder, och mer än en profet.
Willen I se ett rör? Nej. — Willen I se en menniska i fina kläder? Nej. — Willen I se en från all ostadighet och weklighet skild profet? Ja, rätt så; men jag säger eder ock: mer än en profet.
10 Denne är det, om hwilken det är skrifwet: ”Se, jag sänder min ängel före ditt ansigte, som skall bereda din wäg framför dig.” Mal. 3: 1.
Sålunda utlägger Kristus Mal. 3: 1. Fadren ar den som sänder. Ängel betyder sändebud. Jesus är förbundets ängel. Johannes är den ängel, som sändes före Jesu ansigte, d. w. s. närmast förut. De förra profeterna hade förkunnat om Kristus fjerranifrån. De hade till och med förkunnat om hans förelöpare. Men att se hans ansigte, d. w. s. hans person, war en lycka, som tillföll ingen af dem. Den tillföll Johannes. Således war han en profet, i det han bebådade Kristi nära ankomst, men ock mer än en profet, i det han såg honom, och kunde med fingret wisa på honom såsom den närwarande och komne frälsaren. Joh. 1: 29.
11 Sannerligen säger jag eder: Bland dem som äro födde af qwinnor har ingen större uppstått än Johannes döparen,
_055.jpg&oldid=347301){kind=link}